DEBATT: Presidentvalet blev ett val mellan höger och vänster

Tarja Halonen återvaldes till slut med 51,8 procent av rösterna efter en spännande tvekamp i andra omgången av presidentvalet. Att utgången blev betydligt jämnare än förutspått förklaras av att valet mindre blev ett förtroendeval som bedömdes ha gynnat den sittande presidenten och mera ett ideologiskt höger-vänsterval. Sauli Niinistö och samlingspartiet bedrev också en skicklig valkampanj, ?den mest framgångsrika i Finlands historia? enligt egen utsago. Finland står Sverige säkerhetspolitiskt närmast och allmänpolitiskt mycket nära varför vissa slutsatser kan dras också för svensk del. Huvudorsaken till att Niinistö inte nådde ända fram var enligt en valdagsundersökning hans kampanj för att närma Finland till Nato. Den skrämde många väljare, och det finska folkets majoritet är motståndare till medlemskap i Nato. Detta borde vara en tankeställare även för de tre borgerliga tidningarna i Stockholm som i åratal hävdat att vårt östra grannland är på väg in i Nato, och raljerat över att vår regering inte förstår att haka på. Finland har traditionellt haft mindre av blockpolitik än Sverige. Blir det mer av blockpolitik nu sedan centerpartiet ställt sig bakom Niinistö och därmed ratat den sittande presidenten och koalitionspartnern socialdemokraterna i regeringen? På valkvällen ville centerns ledare, statsminister Matti Vanhanen, tona ned frågan och sa att regeringssamverkan fortsätter som tidigare med det program som överenskommits. Centerledaren har att möta ett missnöje inom det egna partiet, där många kärnväljare valde att bli soffliggare eller rösta på Halonen. Den tidigare partiledaren och utrikesministern Paavo Väyrynen deklarerade att han kommer att söka återinträde i finsk rikspolitik för att motarbeta ett Natomedlemskap, en ståndpunkt som har stark ställning inom både det finska och det svenska centerpartiet. Inspirerad av svenska moderaterna och Fredrik Reinfeldt marknadsförde sig Sauli Niinistö hårt som ?arbetarnas president?: Välfärden ska betalas med arbete. Därmed tangerade han kärnan i vad som också verkar bli huvudfrågan i det svenska riksdagsvalet till hösten. Vilket pris ska sjuka och arbetslösa betala? Tarja Halonen profilerade sig ideologiskt genom att i sitt nyårstal varna för ökad nyfattigdom och försvara omtanken om svagare ställda människor och den nordiska välfärdsmodellen. Även Sauli Niinistös påstående om att han representerar framtiden och socialdemokraterna det förgångna kan räknas till det vi hört förut i Sverige. Socialdemokrater har kontrat med att nya undersökningar, bland annat av OECD, visar att de nordiska länderna ligger högst i världen och lyckas kombinera kreativitet och tillväxt med ett välfärdssamhälle. Det är egentligen inte förvånande att ett höger-vänsterval lyfte den borgerlige kandidaten. Socialdemokraterna och vänsterförbundet samlar cirka 35 procent av rösterna i allmänna val i Finland, medan vänstern i Sverige fått minst 10 procentenheter mera. Trots den borgerliga övervikten i finska valmanskåren kommer nu landet, och särskilt dess utrikespolitik, att ha letts av socialdemokratiska presidenter oavbrutet i 30 år fram till 2012 genom Mauno Koivisto, Martti Ahtisaari och Tarja Halonen.

Debatt: Presidentvalet blev ett val mellan höger och vänster

Finland står Sverige säkerhetspolitiskt närmast och allmänpolitiskt mycket nära varför vissa slutsatser av det finska presidentvalet kan dras också för svensk del, skriver Gunnar Lassinantti.