I dagarna fyller EU:s inre marknad 20 år. Den är väl värd att fira. Tyvärr är den fortfarande inte fullbordad.
För 20 år sedan var världen på många sätt annorlunda. Varken Kina eller de andra nu snabbväxande länderna spelade någon större roll i världshandeln.
Den globalisering som ägt rum de senaste decennierna innebär både utmaningar och möjligheter för svenska företag. De kan klara utmaningarna och ta vara på möjligheterna - men bara om förutsättningarna för företagande i både Sverige och Europa är konkurrenskraftiga.
I tider av kris och finansiell oro får vi inte glömma hur viktig EU:s inre marknad är, inte minst för svenska företag. Exporten står för 50 procent av Sveriges BNP.
57 procent av vår varuexport går till andra EU-länder.
Den inre marknaden innebär att vi är en del av en marknad med mer än 500 miljoner människor och 27 länder med samma regler och krav på merparten av de produkter som produceras och säljs.
Det är värt att påminna om hur det var tidigare: Företag som ville sälja i andra länder tvingades sätta sig in i varje enskilt lands regler och anpassa produkter och tjänster. Resultatet blev högre kostnader, sämre konkurrenskraft och svagare företag. Inte överraskande finns det bland svenska företagare ett massivt stöd för den inre marknaden.
Den fria rörligheten för människor innebär att vi kan studera, bo och ta ett arbete i vilket EU-land vi själva vill. Det är en självklarhet för dagens unga. Ändå blir den allt mer ifrågasatt av krafter som faller för frestelsen att försöka klara krisen genom protektionism. All erfarenhet visar att protektionism är en återvändsgränd som
på sikt varken leder till fler jobb eller tillväxt.
En framgångsrik fortsättning på det europeiska välfärdsbygget förutsätter en väl fungerande inre marknad. Dessvärre låter EU fortfarande inte tjänstesektorn, en viktig och dynamisk del av ekonomin, fullt ut vara en del av den inre marknaden.
Det är olyckligt att EU-kommissionen mitt i de oroliga tiderna lägger tid och möda på storvulna utspel om federalism och diskussioner om kvoterade bolagsstyrelser. Prioritet nummer ett för kommissionen måste vara att få ordning på den inre marknaden.
EU måste också lyfta blicken bortom Europa och inse att företagen även behöver kunna ta steget ut på den globala arenan. Frihandel och öppna marknader med exempelvis USA skulle ge enorma välfärdsvinster i form av ökad tillväxt och nya hållbara jobb.
Kenneth Bengtsson