Det långvariga låga vattenståndet nu i maj-juni kan leda till fiskdöd. Sulfidjorden (svartmockan) har legat blottad så länge att den torkat och spruckit. När vattnet återkommer blir det extremt surt av den oxiderade sulfiden som ombildas till svavelsyra. Fisken dör.
Det har hänt förr och det kommer att hända igen.
Det låga vattenståndet visar också vad som väntar om inget görs. Innerfjärdarna kring Luleå försvinner och till exempel Skurholmsfjärden hotas också. Den som om några år flyttar in i det nya spektakulära bostadsområdet på Malmudden riskerar att få brungrå sulfidgyttja som utsikt i stället för en blänkande vattenspegel.
Landhöjningen rår ingen på, men vi är övertygade om att Luleå kommun måste skapa nya fördämningar som ombildar de gamla havsvikarna till insjöar. För att rädda Skurholmsfjärden måste en ”tröskel” skapas i Södra hamn. I stället tas ”tröskeln” vid Lulsundet bort.
Både vid Luleå tekniska universitet och i lokala teknikföretag har det länge funnits stor kompetens när det gäller innerfjärdarnas miljö. Förra året skrev Lars G Eriksson, expert på sulfidjordar och tidigare vid MRM, en rapport om det prekära läget. Rapporten – med konkreta förslag på lösningar – skickades till Luleå kommun, men tyvärr utan någon större reaktion.
Ur sammanfattningen läser vi: ”Luleås system av innerfjärdar håller otvetydigt på att växa igen och kommer inom en snar framtid att utgöras av stränder bestående av gyttjiga sumpstränder med mindre vattenspeglar i vissa delar. De först och mest drabbade delarna kommer att vara Sörfjärden, stora delar av Björkskatafjärden samt Skurholmsfjärden. Utredningar har visat på möjligheterna och nödvändigheten av att höja vattennivån i hela innerfjärdssystemet samt att förse det med friskt cirkulerande vatten.”
De åtgärder som Lars G Eriksson föreslår är dessa:
• Fördämning flyttas från Lulsundet till yttre delen av Svartholmskanalen.
• Fördämningsnivån höjs vid Svartholmskanalen till 20 à 30 cm över nuvarande dämningsnivå i Lulsundet.
• Inpumpning av friskt vatten från Södra hamn görs året runt, ca 0,5 m3/s.
• Ett slussystem med utgångspunkt i 1980 års förslag för Svartholmskanalen utreds (inklusive någon typ av vandringsväg för fisk, denilränna).
• Eventuell utredning av flyttning av dämningen vid Likskärsbanken, till direkt söder om Bensby småbåtshamn, inklusive sluss av samma typ som vid Svartholmskanalen, alternativt till Strapösundet enligt den ursprungliga tanken.
Miljöpartiet uppmanar kommunledningen att ta till sig av den sakkunskap som finns. Längtan efter att bo vid öppet vatten är i dag allmänt omvittnad och har stor betydelse vid planering av nya bostadsområden. Att då samtidigt låta de vackra vattenspeglarna ersättas av gyttja eller igenväxta stränder vore orimligt.