Räknefel krymper utbildning
Regeringen slår sig för bröstet och säger att man gör en storsatsning på yrkesutbildningarna för att "bygga för framtiden". Det är inte sant.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med dagens otillräckliga anslag blir det ett budgethål som vandrar i systemet och som leder till att antalet studenter inom kvalificerad yrkesutbildning minskar med över 30 procent fram till år 2011. Det rimmar illa med "jobblinjen" - nästan alla får jobb efter en yrkesutbildning.
Alliansregeringen aviserade nyligen vad den kallar "en utbildningspolitisk reform" och "en utökning och uppvärdering av yrkesutbildningen". Regeringen säger vidare att den nya utbildningspolitiken är "en satsning för att förstärka den svenska yrkesutbildningen".
Låt oss inledningsvis berömma regeringens ambitioner. Det är glädjande att regerin-gen har lagt märke till hur framgångsrik den kvalificerade yrkesutbildningen är när det gäller att förse arbetslivet med rätt kompetens.
Som regeringen själv inser: "Nära nio av tio av de KY-studenter (KY, kvalificerad yrkesutbildning) som tog examen 2007 har i dag jobb eller driver eget företag".
Faktum är att många yrkesutbildningar har ännu bättre resultat. På många KY-utbildningar har samtliga studenter fasta jobb redan på examensdagen.
"Satsningen" på yrkeshögskolan är en minskning av dagens kapacitet
Dock: När man börjar granska regeringens och utbildningsdepartementets anslag inser man att något inte stämmer. De vackra orden överensstämmer inte med verkligheten. Det handlar mest om en omflyttning av pengar.
KY-anslagen är otillräckliga ens för att behålla dagens kapacitet av KY-utbildningar. I verkligheten kommer antalet yrkesutbildningsplatser att minska, och ett stort antal väl fungerande yrkesutbildningar att läggas ner.
Antalet KY-utbildningar riskerar att minska från 760 till 660 redan år 2009, en minskning med 13 procent.
Eftersom utbildningarna är fleråriga kommer de otillräckliga anslagen att bilda ett budgethål som vandrar i systemet under flera år.
Studieåret 2011/2012 kommer antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen att vara cirka 14 500, en minskning med över 30 procent från dagens cirka 21 300 platser.
Det är väl ändå inte meningen?
Vi tror inte att regeringen och utbildningsdepartementet medvetet vill skära ner en så framgångsrik verksamhet som de kvalificerade yrkesutbildningarna. Vi tror och hoppas att det helt enkelt det rör sig om ett räknefel, eller ett tankefel, från regeringens sida.
Man har inte beaktat att utbildningarna har blivit väldigt populära. Många nya utbildningar har startats de senaste åren. Eftersom utbildningarna är fleråriga är det väsentligt fler studenter under utbildning nu än tidigare, och fler linjer som ska nystartas.
Det blir en snöbollseffekt med ett ökat antal platser varje år. KY-anslagen är emellertid enbart inflationsuppräknade. De blir då för små för att behålla dagens volym. Det är en eftersläpningseffekt av tidigare framgångar vi har att göra med som regeringen inte har uppmärksammat eller räknat på.
Vi tror att det råder en bred politisk enighet om behovet av yrkesutbildningar. De fungerar ypperligt. Studenterna är nöjda.
Vi inom näringslivet är glada över att få nya duktiga medarbetare som vi kan anställa direkt. Politikerna borde vara nöjda eftersom verksamheten uppfyller jobblinjen; att sätta människor i arbete.
Det går att rätta till "felräkningen". Det krävs förstärkta anslag på cirka 130 miljoner kronor för att bibehålla dagens kapacitet.
Men det brådskar att rätta till det. Studenter och läroanstalter ska inte behöva leva i ovisshet.
Vi, företrädare för sju näringslivsorganisationer, önskar att regeringen ser över konsekvenserna av sitt tidigare beslut och skyndsamt tillför medel för 2009 så att de utbildningar som i dag levererar önskad kvalitet inte behöver läggas ned utan kan fortsätta.