Känslan av otrygghet tilltar. Det handlar bland annat om oron att inte klara sin försörjning. Många människor är arbetslösa och det skyddsnät vi har räcker inte till för att trygga uppehället för familjen. För andra handlar det om att få ihop livspusslet, föräldrarollen med arbetsrollen och ett eget liv. Till exempel saknas förskola för de som jobbar skift i många kommuner.
För kvinnor kan det handla om att man är rädd för att man ska råka ut för något våldsbrott. 110 kvinnor sökte sig till Freda-mot-tagningen i Luleå under tio månader förra året.
Dessa människor kommer inte att vänta hur länge som helst på att få förändring till ett humanare samhälle. De kommer att agera på olika sätt en del till valet 2014. Vi kommer säkert märka av var dessa männi-skor lägger sin röst i valurnan. Det parti som bryr sig, är tydligt och visar på en politik som gör skillnad kommer troligtvis att få deras röster.
I Europa ser vi nu hur flera främlingsfientliga partier lyckats etablera sig i såväl nationella parlament som i Europaparlamentet. Så även i Sverige. Varför? Det måste vi stoppa.
Den enda rätta motkraften mot otrygghet, utanförskap och främlingsfientlighet är att skapa ett samhälle där människor har jobb och ett skyddsnät som fungerar om arbetslöshet och sjukdom kommer, ett samhälle där demokrati, rättvisa och jämlikhet råder. Där finns det inte plats för antidemokratiska krafter och främlingsfientlighet.
Där människor är trygga och har ett arbete att gå till finns inte samma konkurrens, utanförskap och rädsla för människor från andra länder som i samhällen med hög arbetslöshet och dåliga skyddsnät.
Vi måste våga ta debatten. Våga stå upp för våra värderingar, allas lika värde och bemöta främlingsfientliga åsikter, men vi måste också förverkliga den politik som står för allas lika värde inte bara i ord utan också i praktiken.
Vi måste minska klyftorna i samhället med en effektiv sysselsättningspolitik, en generell välfärd och ett rättvist skattesystem.