Rätten till kunskap får aldrig bli en klassfråga
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Rätten till kunskap får aldrig bli en klassfråga, där föräldrarnas bakgrund eller var du bor avgör dina chanser i livet. Vårt mål är en jämlik skola, där alla elever ges möjlighet att växa och nå bästa resultat. Vi vill ha en sammanhållen skola, där barn till fabriksarbetare och direktörer lär av varandra.
Skolans viktigaste uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att ständigt vilja lära mer.
Vi vill också att vi redan i förskolan tar till vara barns nyfikenhet att lära. Det ger alla barn en jämlik skolstart.
Skolan ska utjämna skillnader och underlätta studierna för barn från hem som saknar studietradition. Det är också viktigt att styra resurser till de skolor som har svårast förutsättningar. Varje barn har rätt till det stöd han eller hon behöver för att nå kunskapsmålen, varför lika chanser kräver olika resurser.
Regeringen vill stänga ute de elever som tidigt i grundskolan inte kan hålla högt tempo från teoretiska program i gymnasiet och från högskolan. När man sorterar upp barn tidigt, vet man inte vilka som blir bra på vad. Elever som har problem hemma eller som har läs- och skrivsvårigheter, riskerar att sållas bort. Om man accepterar att barn utvecklas och lär sig i olika takt kan de nå bra resultat om de bara får rätt stöd.
I dag krävs en gymnasieutbildning för att få jobb. Därför måste yrkesutbildningarna stärkas genom att kursplanerna i svenska, engelska och matematik bättre anpassas till arbetslivets behov. Det får inte innebära att kraven sänks, att högskolebehörigheten tas bort eller att unga inte får en andra chans till studier senare i livet.
När socialdemokraterna byggde ut gymnasiet på 60-talet fick vi en massiv kritik av de borgerliga. I dag är det en självklarhet att man går gymnasiet, eftersom arbetslivet kräver det. De flesta ser inte heller längre utbildningen som något som ska förbehållas en liten elit.
Skolministern anklagar socialdemokraterna för att tvinga alla att bli akademiker. Det är inget annat än struntprat. Men om Sverige ska kunna konkurrera med kompetens och inte med låga löner, är vi glada över att två av tre gymnasieelever vill skaffa sig en akademisk utbildning.
Våra framtida jobb kräver mer utbildning för ungdomar och unga vuxna. Det kräver också utbildning hela livet, både på jobbet och mellan jobb. Socialdemokraterna vill investera i kunskap och utbildning för att vi ska klara jobben i Sverige.