Regeringen försummar jobben
Varslen i Sverige blir fler och fler. Så också i Europa. Regeringen överlämnade för en tid sedan till riksdagen den klimatproposition som anger riktlinjerna för den svenska klimatpolitiken. Regeringen hade en unik möjlighet att knyta ihop säcken för att se till att Sverige klarar både jobbkris och klimatkris, men i stället presenteras en klimatproposition som skjuter de nödvändiga åtgärderna på framtiden.
Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Byggnader står för ungefär 40 procent av vår energikonsumtion. För att vi ska kunna minska klimatutsläppen ordentligt krävs det därför att bostäder och andra former av lokaler blir mer energieffektiva. Samtidigt är det också ett effektivt verktyg för att möta jobbkrisen. Omfattande investeringar i ökat byggande och renovering blir en stark motor för tillväxt när byggsektorn sätts igång och efterfrågan på nya energieffektiva produkter ökar. Samtidigt blir de framtida miljövinsterna och besparingarna stora.
Den tidigare S-regeringen gav stöd till landets kommuner, som kunde ansöka om pengar från ett klimatinvesteringsprogram för just ombyggnationer av offentliga lokaler. Detta stöd har den nuvarande borgerliga regeringen tagit bort och det finns inget nytt om detta i klimatpropositionen. Trots att behovet av ett sådant investeringsprogram, bland annat i miljonprogrammens områden, snarare har ökat.
Varför inför inte regeringen en statlig klot-stimulans som innehåller det traditionella rot-programmet, men, som namnet antyder, skapar en tydligare inriktning för klimatåtgärder och tillgänglighetsanpassning av bostäderna? Ett statligt ombyggnationsstöd på 6,7 miljarder per år ger enligt beräkningar från Sabo, 50 000 nyrenoverade lägenheter och 34 000 jobb per år för plåtslagare, anläggningsarbetare, betongarbetare, snickare, mattläggare, målare, vvs-arbetare, elektriker med flera.
Mer resurser behövs också för att stimulera kommersialiseringen av ny energiteknik. Regeringen har avsatt 875 miljoner, men ansökningar om stöd på cirka sju miljarder har inkommit till Energimyndigheten. Om regeringen menar allvar med att Sverige ska ligga i framkant, måste mer resurser tillföras. I den kris som Sverige och EU nu befinner sig i borde det vara investeringar i klimatsmart byggande som står i fokus, inte skattesänkningar som mest gynnar de redan rika.
Men tyvärr förlitar sig alltför många regeringar runt om i Europa, inklusive den svenska, på gamla ideologiskt präglade lösningar. I klimatdebatten försöker många dessutom hitta en motsättning mellan konkurrenskraft, jobb och miljö. Vi tror att det är precis tvärtom.
Om Sverige och Europa går före och blir först med att utveckla ny klimatsmart teknik för energieffektivt byggande kommer vi i framtiden kunna exportera vårt kunnande. Det gynnar både klimatet och vår egen konkurrenskraft.