Rektorn betyder mest för skolans utveckling
Varför är vissa skolor framgångsrika och andra inte? Hur skapas framgångsrika skolor - skolor som lyckas? Det som kännetecknar framgångsrika skolor är att de har ett bra och tydligt ledarskap.
Ett bra ledarskap kännetecknar framgångsrika skolor. Lars Flodin uppmanar landets skolledare att verkligen ta ledningen över skolan.foto: anette friberg
Foto: Annette Friberg /SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I effektiva skolor är det inte lärarna utan rektor som tar ansvar för kvaliteten
i undervisningen. Det finns stora skillnader mellan skolor när det gäller elevers prestationer, sociala anpassning, självkänsla och attityder som inte kan förklaras av deras sociala bakgrund, tidigare kunskaper eller skickligheten hos deras enskilda lärare.
Men Sveriges skolpolitiker är inte speciellt medvetna om vilka positiva krav man kan ställa på rektorerna för att höja skolans prestation. Rektorsuppdraget behöver upp på dagordningen när vi diskuterar hur vi ska skapa framgångsrika och lyckade skolor.
Det finns ett antal egenskaper och handlingsmönster som utmärker framgångsrika skolor.
Skolan måste i första hand präglas av ett antal djupt liggande värderingar och förhållningssätt hos skolledning och lärare om vad skolan är till för och hur relationerna mellan lärare och barn och ungdomar bör utformas. Finns den samsynen finns förutsättningar för bra resultat.
De handlingsmönster som utvecklas
i en sådan skola gör att den ofta överglänser skolor med "bättre" förutsättningar vad gäller elevers sociala bakgrund.
Rektorsrollen behöver framhävas och markeras med en tydligare avgränsning mot andra yrkesgrupper i skolan än vad som är fallet i dag. Rektorerna måste, som en konsekvens av att de har skolans viktigaste befattning, vara beredda att utöva en tydligare ledning och styrning av verksamheten, allt för att göra skolan så bra som elever och samhälle har rätt att kräva.
Först när vi skapat de rätta förutsättningarna för skolans ledare får vi en skola med de tydliga, modiga och trygga rektorer som förmår skapa det riktigt goda pedagogiska och sociala klimatet.
I privata företag står chefs- och ledarfrågorna ständigt i centrum men så är det inte i skolan, där rektors chefsuppgift omvittnat hör till de svåraste som finns. De flesta skolor är som medelstora eller stora företag, men har resurser som många gånger bara räcker till en anorektisk organisation.
Rektor är oftast alltför präglad - och begränsad - av lärarkulturens normer om att rektorerna inte ska styra den pedagogiska utvecklingen i skolan. Rektor har ju oftast själv varit lärare och har inte frigjort sig från de normerna.
Men för att kunna axla ett tydligare pedagogiskt ledarskap behöver rektorerna en specifik "rektorsdomän" skild från både "den administrativa domänen" och från "lärardomänen". Då skulle ledningsansvaret och de krav som vilar på rektor synliggöras.
Det finns all anledning för landets skolledare att reflektera över sin egen ledarroll. Stig fram och axla ledningen över skolan! Att vänta in omgivningens acceptans av och efterfrågan på ledarskap är onödigt passivt.