Riksbanken bör snarare höja än sänka styrräntan
Foto: Anders Wiklund/SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Krönikan refererar till bland andra LO:s chefsekonom Dan Andersson och andras budskap om att riksbanken bör sänka styrräntan för att stimulera ekonomin. Vad de gör är att de bortser från inflationsproblemet och prioriterar tillväxten framför allt genom att öka på kreditgivning och penningmängd.
Riksbanken (RB) däremot har till uppgift enligt riksdagen att anpassa penningpolitiken så att penningvärdet för den svenska kronan inte urholkas, det vill säga enkelt uttryckt att våra pengar inte tappar i värde om priserna i samhället stiger. När priserna stiger är det således RB uppgift att höja styrräntan (inte sänka!).
I Sverige höjer riksbanken nu styrräntan, just för att inflationen stiger. Genom att vara suveräna med en egen oberoende riksbank klarar sig Sverige bra i den turbulens som nu råder på global nivå.
Den folkomröstning som så tydligt sade nej till att införa euron i Sverige måste riksdagen respektera och några avgörande skäl för en ny folkomröstning finns inte.
Att införa euron för att underlätta handeln som en del hävdar är inte skäl nog, för en nation som anser att det egna ansvaret för penningpolitiken är viktig.
I USA har FED, USA:s riksbank, stimulerat samhällsekonomin genom att tillämpa en lågräntepolitik och en nästan obegränsad kreditgivning med alltför kreditvänliga villkor.
Denna kreditexpansion har nu resulterat i kreditkriser, bolånekriser, vilket gör att FED bildligt talat sitter i en rävsax och tvingas sänka styrräntan för att rädda akuta kriser i banksystemet trots att inflationen stiger. Följden blir bland annat att förtroendet förbrukas och USA dollarns värde faller. I dagsläget är en dollar ungefär sex kronor .
Det som händer är att jakten på tillväxt med stigande penningmängder fördelas världen över och genererar köpkraft, driver priser, skapar efterfrågan, förbrukar resurser etcetra, med ökande hastighet av i många fall för fria, okontrollerade rörelser och handlingar.
När de verkliga effekterna visar sig vara samhällsolämpliga i för många fall, då måste vi börja reagera och agera annars blir problemen förödande och ohanterbara.
Det vi måste göra är att övergå till en långsiktigt hållbar utveckling.
Slutligen, motiven för styrräntehöjning följer av att priserna i samhället stiger. Om priserna stiger har ju riksbanken till uppgift enligt riksdagen att hålla inflationen på en nivå så att inte penningvärdet urholkas. När priserna stiger är det således RB uppgift att höja styrräntan (inte sänka!).
Det vi nu ser i samhället (inte bara i Sverige utan globalt) är stigande priser. Livsmedelspriser (600 gram Bregott från cirka 20 kronor till cirka 30 kronor). Bostadspriser (flera hundra procent i storstäder). Råvarupriser (pågår, se järnmalm, vete etc 100 procents prishöjningar). Följden blir snarare prisökningar i förädlingsleden (kommer säkert)
Penningmängden ökar snabbt och medverkar till prisökningarna, urholkar penningvärdet, etcetra, vilket bör dämpas.
Med detta som grund blir rekommendationen till riksbanken och slutsatsen, att det finns ett överhängande behov av en styrräntehöjning snarare än sänkning, för att motverka den infationsfas vi nu är i och riskerar att få problem med.
Kompensationskraven kommer dessutom att öka i takt med att inflationen stiger.