Livsmedelsverket rekommenderar att vuxna och barn över tio år bör äta totalt ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Enligt en färsk rapport från Statens folkhälsoinstitut är det bara 9 procent av svenskarna som når upp till Livsmedelsverkets rekommendation.
Rapporten visar även att det finns gigantiska sociala skillnader. Personer som har sämre ekonomi är också sämre på att äta frukt och grönt. Denna kunskap bör skolan och andra offentliga inrättningar ta till sig genom att planera och inspirera till betydligt större andel livsmedel från växtriket på tallrikarna.
Den stora mängden kött och fisk som lagas och serveras i skolkök och storhushåll bottnar ofta i rent slentriantänkande. Detta trots att vetenskapliga rapporter informerar om fördelarna med en mer vegetabilisk kosthållning ur ett hälso-, klimat- och djuretiskt perspektiv.
De ekonomiska fördelarna med att laga hållbar vegetarisk mat bör väga tungt när de offentliga måltiderna planeras, eftersom de proteinrika baljväxterna är billigare i inköpskostnad än de alternativa animaliska proteinkällorna kött och fisk. Grönsaker och baljväxter är dessutom fiberrika, har ett lågt glykemiska index och innehåller flera väsentliga vitaminer och mineraler.
Kostråden i Sverige, Norden, EU, USA och i hela världen är numera entydiga: ät mindre av framförallt rött kött och mer vegetariskt för att minska risken för cancer och hjärtkärlsjukdomar. FN, Världsnaturfonden och Naturskyddsförening uppmanar till en betydligt sänkt köttkonsumtion för klimatets och miljöns skull.
Djurens Rätt och flera andra svenska organisationer stödjer kampanjen köttfri måndag, som verkar för en mer vegetarisk kosthållning av miljö- och hälsoskäl samt också för att minska produktionstrycket inom djurindustrin, eftersom det skapar ett enormt lidande för djuren.
Svensk mat- och miljöinformation menar att skolan och de offentliga köken måste ta ett större ansvar i arbetet för att grundlägga hållbara och hälsosamma matvanor.
Mer frukt, grönt och baljväxter och mindre kött vid måltiderna stärker folkhälsan, främjar miljön och djurskyddet samt ger mer pengar över som kan satsas på livsmedel av hög kvalitet.