Samverkan är bättre än beslut i Stockholm

Jag är övertygad om att den enda vägen för att hitta en långsiktig och bra form för fortsatt jakt och fiske i lappmarkerna är samverkan där alla parter ges möjlighet att påverka besluten, skriver Stig Eriksson.

Luleå2006-02-03 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den senaste tiden har svordomarna och skotten ljudit högt över utredningen (SOU 2005:17) om den framtida jakten och fisket i lappmarkerna. Utredningen har belönats med ?släng den i papperskorgen? och man har till och med hört röster som vill skjuta budbäraren. <br /><br />För mig som inbiten jägare, fiskare och politiker känns detta besvärande då det sista som jag skulle önska är att de som varken har kunskap om eller intresse av våra fritids-aktiviteter faktiskt tar beslutet och ställer oss inför fullbordat faktum eller helt utanför. Ett scenario som jag får mardrömmar av.<br /><br /><br /><br />Man kan alltid kritisera delar i utredningen som inte helt klarlagda eller säga att vissa förändringar behövs. Men jag är övertygad om att den enda möjligheten att hitta en långsiktig och bra form för fortsatt jakt och fiske i lappmarkerna är samverkan där alla parter ges möjlighet att påverka besluten. Ett beslut taget i Gällivare i samverkan för Gällivareborna är alltid bättre än ett beslut taget i Stockholm för Gällivareborna. <br /><br />I Gällivare har vi under en lång tid haft samverkan med samebyarna, bland annat kring skotertrafiken under våren. När denna samverkan infördes var vi många som kände en viss skepsis, även jag. Men vi har i dag ett bra samarbete och det gnissel som fanns tidigare har försvunnit. Naturligtvis är man inte alltid överens, men detta är bra och ger näring till kreativitet.<br /><br /><br /><br />Det som hittills påståtts om utredningen, att alla vi som vill fiska och jaga i stort sett skulle mista den möjligheten är naturligtvis inte sant. Utredaren är tydlig med att frågan om möjlighet till jakt och fiske för ortsbor måste lösas. <br /><br />Många av oss som tar oss en vecka i fjällen för att koppla av och fiska tycker att fisket försämrats och att något borde göras. I utredningen föreslås också att både fiske- och viltvård ska följa med samverkansföreningarna. Dessutom föreslår utredaren att ett så kallat utvecklingsråd inrättas och får till arbete att dels följa utvecklingen, dels vara en motor för förändringar. <br /><br /><br /><br />Trots de brister som finns <br />i utredningen anser jag att vi <br />i stället för att försöka skjuta varandra, bör se hur vi bäst kan använda utredningen och koncentrera oss på att föra konkreta diskussioner med alla berörda om hur en samverkan som gagnar oss alla ska se ut. <br /><br />Jag är helt säker på, vilket man inte alltid kan vara, att en samverkan mellan oss i lappmarkerna är bättre än att ?fjållträskare? och andra storstadsbor ska besluta för oss och om oss. För mig skulle det vara ett nederlag om inte vi alla ortsbor, samer och markägare kan prata med varandra om hur vi tillsammans kan lösa frågan bäst. <br /><br />Att få uppleva en spegelblank sjö där storrödings fena syns eller en klar, solig men kall septemberdag då fjällripans skratt ekar är något jag även i fortsättningen vill ha möjlighet till.<br />
Läs mer om