Skattesänkningarna slår stenhårt mot skolan
Förra veckan möttes de rödgröna och de borgerliga partierna i en debatt om den svenska skolan. Skillnaderna var tydliga: Det borgerliga systemet förstärker den ojämlikhet som råder i Sverige. Vi anser i stället att skolan ska fokusera på varje barns rätt att vinna nya kunskaper.
Socialdemokraternas skolpolitik bygger på en benhård övertygelse om att alla vill och alla kan lära, enligt Ylva Johansson, välfärdspolitisk talesperson för S.Foto: Erik G Svensson/Scanpix
Foto: Extern
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag beror barns möjligheter att lyckas i skolan i stor utsträckning på varifrån man kommer, föräldrarnas utbildning, inkomst och om de har jobb eller inte. För att stärka möjligheterna för alla att få bra kunskaper måste skolorna ta hänsyn till att eleverna är olika. Entreprenören kanske sitter längst bak i klassrummet, forskaren kanske inte kan sitta still, uppfinnare bor överallt. En framgångsrik skola sorterar inte bort talang!
Skolverket rapporterar att kommuner med liten segregation lägger ungefär lika stor del av sin skolbudget på elever med särskilda behov som kommuner med stor segregation. Många kommuner ger skolorna en fast summa per elev. De resurser som tilldelas utifrån skolornas elevsammansättning är ofta blygsamma.
Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolorna alltid extraresurser. Skolverket kritiserar att många kommuner "saknar en egentlig modell för resursfördelning". Så ska vi inte ha det. Skolan ska bidra till att överbrygga klyftor - inte vidga dem.
Vi Socialdemokrater vill ändra skollagen så att kommunerna ska vara skyldiga att fördela resurser till olika skolor efter elevernas behov. Skolans upptagningsområde och elevsammansättning, föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och sysselsättningsnivå ska spela roll när tillgången till resurser avgörs. Elever som behöver större individuella insatser ska få resurser för det. Att många elever har svårigheter i ett område innebär inte att alla elever har det.
Med ökade resurser till skolor med stora behov blir det också möjligt att ge mer stimulans till de elever som kan och vill gå snabbare fram i olika ämnen. Resurserna ska naturligtvis fördelas enligt samma principer, oberoende av om det är en friskola eller en kommunal skola.
Skolpolitiken bör betona framgångsfaktorer som verkligen ger dokumenterat resultat. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar men också om ömsesidig respekt för att skapa arbetsro och trygghet och inte minst om ett tydligt och professionellt ledarskap, både i skolan och i klassrummet. Vår politik bygger på en benhård övertygelse om att alla vill och alla kan lära.
Regeringen går till val på nya stora skattesänkningar, trots att resultaten i skolan sjunker och ungdomsarbetslösheten skenar. Svenska folket står vid skiljevägen: Ska vi bygga vidare på välfärdslandet Sverige, med investeringar i jobb och skola, vård och omsorg? Ska vi använda politiken för att bygga ett Möjligheternas land i Sverige? Eller ska vi i stället fortsätta på skattesänkarvägen?