Skolan har ett kvalitetsproblem
Foto: Svenska Dagbladets Bildarkiv/SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den svenska skolans stora problem är att kvaliteten på undervisningen kan skilja sig rejält åt från skola till skola. I dag tilldelas resurser nästan enbart utifrån antal elever och inte utifrån behov. Det håller inte om man menar allvar med alla skolor ska hålla en hög och jämn kvalitet. Den borgerliga skolpolitiken permanentar segregationen.
För att klara kvaliteten vill vi tillföra tolv miljarder till kommunsektorn 2011 och 2012 så att klasstorlekarna kan minska och lärartätheten öka. Bara så kan man långsiktig höja kvaliteten i alla skolor för alla elever och bryta segregationen. Vi vill också förbättra miljön i skolorna. Vart sjätte klassrum har så dålig miljö att eleverna riskerar att bli sjuka.
För att alla skolor ska klara kvaliteten behövs dessutom ett nytt system för resurstilldelning. Skolor med många elever som nyss kommit till Sverige eller med många elever från socialt utsatta familjer har självklart helt andra förutsättningar än skolor med många barn till högutbildade föräldrar.
På den punkten är den borgerliga skollagen blind och därför kommer de att misslyckas. Vi vill ändra systemet så att skolor med tuffare utmaningar får mer pengar.
Den borgerliga regeringen skapar nya klyftor också inom skolan. Deras skola sorterar ut elever och därmed sänker de också utbildningsnivån. För alla dem som inte går den spikraka vägen med höga betyg genom sin utbildning kommer blir det tuffare och på det förlorar vi alla.
OECD och Skolverket har konstaterat att den ökade sorteringen i skolan bidragit starkt till de sjunkande kunskapsresultaten, "det finns ingen tydlig vinnare, alla elevers resultat sjunker", säger det ansvariga skolrådet. Trots det lägger de borgerliga partierna förslag efter förslag som sorterar barn allt längre ner i åldrarna:
4 De tillåter att skolor inför skriftliga antagningsprov från årskurs fyra. På så sätt kan skolorna sålla bort de elever de inte vill ha.
4 I årskurs fem ska man välja vilka ämnen man ska läsa de sista åren i grundskolan. Det får stor betydelse när man söker till gymnasiet och högskolan. Så viktiga val ska man inte behöva göra så tidigt i livet.
4 De tillåter att betygsliknande omdömen i första klass utformas som regelrätta betyg trots att det strider mot riksdagens intentioner. En förstaklassare som får underkänt kan lätt tappa både kunskapslust och sugen.
4 Nära 40 000 unga nekas behörighet till högskolan varje år när de som gått yrkesinriktade gymnasieprogram stängs ute.
4 Man får inte längre läsa upp betyg inom vuxenutbildningen. Människor mognar i olika takt och många ligger inte på topp i gymnasiet. Alla ska ha möjlighet att komma igen. Igen och igen.
4 Regeringen har dragit ned på antalet platser i vuxenutbildningen och gjort betygen därifrån mindre värda.