Bland Företagarnas medlemmar uppger nästan var femte att finansieringsmöjligheterna krympt, 31 procent upplever att bankvillkoren blivit tuffare under det senaste halvåret. I dag vittnar många om att säkerheterna måste vara 40-50 procent av lånet även om samma typ av investering tidigare bara krävde 20-30 procent.
Medianräntan för att utnyttja sin checkkredit är sex procent för de minsta företagen jämfört med 3,5 procent för de största. Skillnaderna har dessutom ökat hela hundra räntepunkter, från 150 punkter till 250 punkter, på bara ett år. Den som startar ett företag behöver i praktiken ha en egen förmögenhet för att alls få någon kredit.
Bankerna hävdar att situationen uppstått till följd av statliga regleringar och skjuter över bollen till regeringen. Frågan regeringen behöver besvara är om Europas bäst skötta ekonomi med Europas stabilaste banker också behöver ha Europas strängaste krav på banksektorn?
Svaret är nej. Vad som däremot behövs är ett statligt ledarskap för en sund kreditgivning. Det behöver ställas krav på hur bankerna agerar och krävas ett slut på diskrimineringen av småföretag. Samtidigt behöver de nya statliga reglerna för kapitaltäckning som gör kreditgivningen än stramare lättas upp, eller åtminstone skjutas upp.
Och om detta inte är görbart måste andra sätt att tina den permafrost som nu präglar normal kreditgivning finnas.
Det är inte synd om småföretagen. De som inte får möjlighet att växa klarar sig sannolikt ändå, eller så flyttas produktionen utomlands.
Däremot vore det synd att inte ta tillvara den jobbskapande kraft som småföretagen står för, särskilt som de mindre företagen är mer motståndskraftiga i kristider. Många småföretag vill anställa men upplever att de hamnar i kläm mellan rigida regleringar från staten, ogina bankers orimliga marginalkrav och storföretagens politiska agendor.
När storföretagens varselvåg drar fram är svaret fler jobb i småföretagen, inte färre.