Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Anne-Marie Lindgren, NSD Debatt den 16 mars.<br /><br /><br /><br />Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter, det står jag och kristdemokratin för. Jag skulle aldrig propagera för friskolor om jag inte trodde att de kan bidra till ett sådant samhälle.<br /><br />För att sedan kommentera NSDs ledarsidas försök att ge en bild av att jag lever i en svartvit sandlåda. Självklart kan det uppstå problem kring friskolor, precis som runt allt annat här i livet. Men det var inte det debatten handlade om, utan om den bild som socialdemokraterna försöker ge friskolor.<br /><br /><br /><br />?De kommunala skolorna påstås bli effektivare. De fristående skolorna antas stå för en nyskapande pedagogik, som de kommunala skolorna kan dra nytta av. Inget av detta är sant.?<br /><br />Detta påstod Anne-Marie Lindgren och detta onyanserade påstående försöker man sedan underbygga med ett socialdemokratiskt statistikhafsverk som inte publicerats i något vetenskapligt sammanhang. Vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom ?verket? är så dåligt att det inte skulle gå att publicera någonstans (observera att det är <b>kvaliten</b> på studien jag kritiserar!). <br /><br />Mot detta står en vetenskapligt publicerad studie som granskats av oberoende forskare och publicerats i en av de främsta ekonomiska vetenskapliga tidskrifterna och dessutom stöts av nobelpristagare. Återigen kan läsarna själva välja vilken studie man vill tro på. <br /><br /><br /><br />Sedan använder man lösryckta siffror för att stöda sitt påstående, detta skulle inte ens ta sig igenom grundkursen i statistik. Att hela tiden göra stora analyser som till exempel ESO-studien är nödvändigt för att kunna placera in fenomen i större sammanhang. <br /><br />Annars kan man bevisa nästan vad som hälst, låt mig ge ett exempel. Nacka, en kommun med såväl höginkomsttagare som låginkomsttagare, har 50 procent av sina elever i friskolor. I Nacka säger kommunchefen att fri-skolorna både ger effektivitet och ökad kunskap och vill gärna ha fler. Vidare säger man också att de ökade kostnaderna bara uppstod i ett inledningsskede. <br /><br />Betyder då detta att friskolor är bra för Sverige? Nej, man kan inte dra sådana slutsatser av lösryckta siffror, omvärldsfaktorerna måste också analyseras.<br /><br /><br /><br />En annan felaktighet om friskolor som man försöker att etablera är att friskolorna segregerar samhället, trots att man vet att 90 procent av segregationen äger rum inom skolor inte mellan skolor.<br /><br />Kort sagt, socialdemokraternas försök till svartmålning håller inte. För undrande socialdemokrater föreslår jag att man kontaktar den snart (?) nya ordföranden i friskolornas riksförbund Kjell Olof Feldt (en av socialdemokraternas före detta finansministrar).<br /><br />Detta avslutar mitt replikskifte om friskolor för denna gång och jag lämnar härmed över till NSDs ledarsida att i god ovetenskaplig anda fortsätta svartmåla friskolor.<br /><br /><br /><br /><NamnUPortr>Magnus Westerstrand<br /><br /></NamnUPortr><Presentation>Ledamot i kristdemokraterna, Luleå<br /><br /></Presentation><br /><br />Svar till Magnus Westerstrand:<br /><br /><br /><br />Följande utredningar och vetenskapliga studier rekommenderas för den som vill bilda sig en uppfattning om de blandade effekterna av de fristående skolorna, och om det är sant eller inte att utsatta skolor i dag möter ökande problem:<br /><br />A. Utvärdering av effekterna av friskolor:<br /><br />4 Blomqvist, P och Rothstein, B: Välfärdsstatens nya ansikte. Boken, som utkom redan år 2000, sammanfattar resultaten av ett treårigt forskningsprojekt kring internationella erfarenheter av ökade marknadsinslag inom skola och sjukvård. (Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Blomqvist har doktorerat vid Colombia University, New York)<br /><br />4 Arnman, G, Järnek M och Lindskog, E: Valfrihet - fiktion och verklighet. En rapport från forskningsprojektet STEP, pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, 2005<br /><br />4 Skolor som alla andra? Med friskolor i systemet 1991-2004. Skolverket, rapport 271.<br /><br /><br /><br />Samtliga rapporter visar samma sak: Friskolor är en segregerad skolform, offentligt finansierade friskolor tenderar att öka kostnaderna, den pedagogiska mångfalden ökar men generellt positiva effekter för hela skolsystemet går inte att belägga.<br /><br />B. Om valfrihetens effekter och de ökande klyftorna i den svenska skolan:<br /><br />4 Bunar, N och Kallstenius, J: I min gamla skola lärde jag mig fel svenska - en studie om skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet. Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, 2005<br /><br />4 Jan-Eric Gustafsson: Lika rättigheter - likvärdig utbildning? En studie utgiven av Rädda Barnen, 2006 (Jan-Eric Gustafsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet)<br /><br />4 Skawonius, Charlotte: Välja eller hamna. Det praktiska sinnet, familjers och elevers spridning på grundskolor. Doktorsavhandling, sociologiska institutionen, Stockholms universitet, 2005<br /><br />4 Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? Skolverket, rapport 275, 2005<br /><br />4 Välfärdspolitiska rådet år 2003, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS): Den svenska skolan - effektiv och likvärdig? (SNS:s välfärdspolitiska råd består av fristående forskare, utsedda för ett år i taget. 2003 års råd bestod av tre professorer och en docent i nationalekonomi) <br /><br /><br /><br />Samtliga studier visar att den ökade valfriheten främst utnyttjas av välutbildade familjer och därmed ökar segregationen, att resultaten sjunker i skolor i socialt utsatta områden och att klyftorna i den svenska skolan ökar.<br /><br />Vilket, återigen, inte skulle ha inträffat om påståendet att friskolor förbättrar hela skolväsendet vore sant.<br /><b>Anne-Marie Lindgren<b/><br />Ledarskribent, NSD
