Trots att socialdemokraterna har suttit tolv år i regeringsställning får Karin Åström, s, det att låta som om man fortfarande inte har något inflytande över politiken.
Något ansvar för att 146 000 ungdomar står utanför arbetsmarknaden har man i vart fall inte. Faktum är att man knappt vill se dem.
?Det går bra för Sverige och särskilt för Norrbotten?, påstår Karin istället.
Nej, Karin. När så många ungdomar riskerar att möta medelåldern utan arbetslivserfarenhet då går det inte bra för Sverige.
I sin artikel ondgör sig
i stället Karin Åström över centerpartiets förslag om ett ungdomsavtal, som kan skapa trygghet och en ny chans för dessa ungdomar.
Den fråga man ställer sig är om riksdagsledamoten ens har tagit sig tid att sätta sig in i förslaget. Snarare tycks hon ha reagerat med ryggmärgen. För fakta är att de ungdomar som redan har ett jobb inte påverkas av vårt förslag.
Vad vi föreslår är en ny möjlighet för de ungdomar som socialdemokraterna övergivit att frivilligt ingå ett avtal med arbetsgivaren. Därmed gör vi det möjligt för dem att få ta sina första steg på en arbetsmarknad som de under socialdemokraternas styre aldrig har fått sätta sin fot på.
Karin Åström varnar i sin artikel för kravaller. Det är bara ett bevis på att socialdemokraterna inte längre har någon kontakt med folket.
För faktum är att 64 procent av svenskarna i åldern 16-29 år är positiva till vårt förslag. Dessutom säger nio av tio svenska företag att ett speciellt ungdomsavtal gör dem mer benägna att anställa ungdomar.
Ungdomsarbetslösheten är ett av vänsterkartellens största misslyckanden. Om Karin Åström, Göran Persson och övriga socialdemokrater insåg att de till skillnad från 146 000 ungdomar i det här landet faktiskt har ett jobb att sköta skulle mycket kunna vara annorlunda.
Vi säger inte att ungdomsavtalet är lösningen med stort L. Men vi vill till skillnad från socialdemokraterna ge dessa ungdomar en ny chans till trygghet. Det ansvaret borde socialdemokraterna ha tagit för länge sedan.
ekonomiske talesman