Tjänstemän på länsstyrelsen Norrbotten är stolta. Miljökämparna i Jokkmokk jublar. Jielkká-Rijmagobbas-området i Jokkmokk har blivit naturreservat på 377 kvadratkilometer, skriver norrbottniska journalister med utrop som ”äntligen” i sina faktatexter.
Jielkká-Rijmagobbas är bara ett av tio nya reservat i länet. Idag är mer än var femte kvadratkilometer skog i Norrbotten skyddad. I Jokkmokk är 60 procent av landarealen skyddad. Samebyar och tillresta aktivister kämpar i media för att stoppa Kallak-gruvan.
Jokkmokks kommun har Sveriges näst största budgetunderskott per invånare. Unga flyr när jobben försvinner från skogen och inga nya gruvor får startas. Kommunalrådet Robert Bernhardsson protesterar förgäves. Behöver inte renskötarbarn och barn till miljökämpar också förskola och äldreomsorg i Jokkmokk?
I Pajala kan Sveaskog inte länge leverera timmer till länets två sista inlandssågverk om mer skog skyddas i Pajala. Länsstyrelsen har stora planer på ytterligare avsättningar i Pajala.
Samtidigt engagerar sig en hel värld, inte minst ungdomar, för att möta klimathotet. Klimatångesten breder ut sig. Det verkar ha undgått de riktiga miljökämparna i Norrbotten.
Forskningsinstitutet Skogforsk har nyligen gjort en sammanställning av den vetenskapligt grundade kunskap som finns om skogens roll för klimatet.
• Ett års skogstillväxt i Sverige – 121 miljoner kubikmeter – binder mer än tre års utsläpp av koldioxid i Sverige.
• I ett naturreservat upphör tillväxten när träden blir gamla – och därmed också nettobindningen av kol. Organismer bryter ner död ved och frigör det bundna kolet rakt ut i atmosfären. Men ringlaven kan säkert breda ut sig.
• De senaste 100 åren har det svenska virkesförrådet i växande skog genom ansvarsfullt skogsbrukande ökat i en omfattning som motsvarar 40 års totala utsläpp i landet.
• Kol lagras inte bara i träden i den boreala skogens kyliga klimat, utan också i skogsmarken.
• De skogsprodukter som tas ut varje år från svenska skogen minskar utsläppen med 40 miljoner ton om de används som ersättning för andra material som framställs med energi och råvaror från fossila energikällor.
Vi behöver definitivt skydda skog för artrikedomens i Sverige. Men det får inte vara en religion där sunt förnuft och vetenskap ersätts av fanatism.
Vi har trots allt få endemiska arter i våra svenska skogar. Ringlav, grenlav och aspgellav som framställs som unika i Jielkká-Rijmagobbas finns över hela den boreala skogen, världens största sammanhängande skogsområde som sträcker sig över Norge, Sverige, Ryssland, Sibirien, Alaska, norra USA och Kanada.
Miljöorganisationerna i Sverige har under årtionden drivit kampanjer mot skogsbruk. Länsstyrelsens tjänstemän har försett extrema miljöorganisationer i Tyskland som vill stoppa skogsbruket i Sverige med bilder. Men miljökämparna har hittills haft svårt visa att mer än 100 års aktivt skogsbruk har slagit ut hotade arter. Till och med ett kalhygge erbjuder en komplex och varierad livsmiljö med stora volymer död ved och frodig, artrik växtlighet.
Varje hektar växtlig skog i Norrbotten suger upp lika mycket koldioxid som en modern fossildriven personbil släpper ut på en resa jorden runt. Jielkká-Rijmagobbas skulle, även om den skogen växer sakta, kunna suga upp koldioxid som motsvarar utsläppen från cirka 25 000 varv runt jorden med en bensin- eller dieselbil.
Ibland undrar jag – kan verkligen alla miljökämpar sova med gott samvete för klimatet och glesbygden.