Städerna går längre än EU i klimat- politiken
Mer än 1 600 städer och kommuner runt om i Europa har nu beslutat sig för att gå längre i kampen mot klimatförändringarna: de vill nämligen minska sina koldioxidutsläpp med mer än de 20 procent som EU angivit i sina energi- och klimatpolitiska mål.
Hammarby sjöstad, ett exemplariskt projekt där kretsloppstänkandet tillåtits slå igenom. Foto: bertil ericson
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
1 000 företrädare för städer och kommuner i den andra undertecknandeceremonin i Europaparlamentets sessionssal i Bryssel. Detta blev startskottet för ett klimat- och energipolitiskt partnerskap mellan de lokalt förtroendevalda och EU.
Till grund för dessa politiska åtaganden ligger faktiskt ett antal konkreta resultat. Redan i början på 1990-talet tog nämligen flera av kommunerna i fråga de första stegen mot en mer hållbar energiförbrukning.
Den tyska staden Heidelberg tog fram sitt första energispar- och miljöskyddsprogram så tidigt som 1992, med målet att koldioxidutsläppen skulle minska med 20 procent fram till 2005.
I Sverige fattade Växjö år 1996 ett beslut om att bli en koldioxidfri stad, och i dag får man mer än hälften av sin energi från biomassa och andra förnybara källor.
En ambitiös stadsplanering och engagerade invånare är två av förutsättningarna för en långsiktig vision om ett koldioxidsnålt samhälle. För närvarande är München den enda staden i Europa som verkligen har kontroll på hur staden växer.
Mer transporter resulterar naturligtvis i högre utsläpp. För att hålla utsläppen från transportsektorn under kontroll har myndigheterna i Paris minskat antalet parkeringsplatser och öppnat stationer med kommunala hyrcyklar.
Hammarby sjöstad i Stockholm är ett exemplariskt stadsbyggnadsprojekt där kretsloppstänkandet tillåtits slå igenom: energi återvinns från avfall och avloppsvatten, och 100 procent av all energi kommer från förnybara källor. Kommunens kostnader för avfallshantering har därmed minskat avsevärt. När hela stadsdelen är färdigbyggd kommer den att ha 12 000 lägenheter och 10 000 arbetsplatser.
Med stöd från regeringen investerade myndigheterna i Helsingfors 2004 i en fjärrvärme- och kylanläggning där man tillvaratar avloppsvattnet. I dag levererar anläggningen billig och ren energi till 93 procent av stadens invånare.
Investeringarna i förnybar energi och energieffektivitet måste öka. Vid sidan av kommunernas ansträngningar måste både den offentliga och den privata sektorn, på såväl regional som nationell nivå, ställa upp med mer pengar.
Syftet med EU-kommissionens Borgmästaravtal är lyfta fram dessa städers och kommuners lovvärda initiativ och försöka se till att de lokala och regionala myndigheterna kan fortsätta att agera kraftfullt och framsynt. För att dra sitt strå till stacken har EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken inrättat ett finansieringsinstrument som fått namnet ELENA.
Ett exempel på hur detta fungerar är att ett bidrag på två miljoner euro från ELENA resulterade i att inte mindre än 500 miljoner euro kunde investeras i provinsen Barcelona.
I dag beräknas Borgmästaravtalet omfatta 120 miljoner invånare från 38 länder, inklusive 23 större städer i och utanför EU. Utsläppsminskningarna uppskattas till 132 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar 78 miljoner färre bilar på Europas vägar och gator.
Att ta vara på den här potentialen gör skillnad, inte bara i den egna kommunen utan även på europeisk och global nivå.