Barnomsorgspolitiken i Sverige har generellt fokuserat på tillgången till förskola, inte kvaliteten i verksamheten. Resultatet har blivit allt större barngrupper, samtidigt som personaltätheten minskat. De stora barngrupperna riskerar att skapa problem för de minsta barnen, i synnerhet för dem med särskilda behov.
Skolverket har vid flertalet tillfällen konstaterat att gruppstorleken till och med är viktigare än personaltäthet ur kvalitetssynpunkt. Mindre barngrupper är alltid att föredra framför större barngrupper med samma personaltäthet.
Skolverket konstaterade redan i sin utvärdering av maxtaxereformen att grupperna på många håll har blivit så stora att det är svårt att bedriva verksamheten enligt intentionerna.
Den kunskapsöversikt som Skolverket tog fram 2001 visar att en gruppstorlek på 15 barn är att föredra. I dag går alltså en majoritet av barnen i grupper som är större än vad Skolverket rekommenderar för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt. Och med den utveckling vi sett hittills, lär inte barngruppernas storlek reglera sig själva.
I Luleå har vi gruppstorlekar med 23-25 barn på 3-4 vuxna. Värst är det på Hertsön, som har en avdelning med 24 barn och endast 3 personal. Montessoriförskolan har en avdelning med 25 barn och 3,5 personal. Det är endast 20 procent av Luleås förskoleavdelningar som har en gruppstorlek enligt Skolverkets rekommendationer.
Kristdemokraterna vill att det ska finnas ett tak för barngruppernas storlek. På så sätt förbättras kvalitén och tryggheten för både barnen och pedagogerna. Kristdemokraternas motion om att "inrätta maxtak i barngrupperna för stärkt kvalitet" kommer upp till beslut på kommunfullmäktige, måndag den 26 november.
Motionen har blivit avslagen av Socialdemokraterna och Miljöpartiet i kommunstyrelsen. Men vi hoppas fortfarande att Socialdemokraterna ska ändra sig och fatta ett klokt beslut som gynnar barnen i Luleå kommun.