Närmare 1 200 patienter med olika cancerdiagnoser från hela Sverige har svarat på frågorna som ställts för tredje gången; undersökningen påbörjades 2009 som ett EU-projekt.
Resultatet i undersökningen är nedslående på flera punkter:
❑ ❑ För många olika läkare; 28 procent har haft sex till tio olika läkare (fem läkare med olika kompetens brukar anges som riktmärke), 13 procent har haft elva eller fler läkare. En patient har haft 18 läkare under ett och samma år.
❑ ❑ Att ha en kontaktsjuksköterska/koordinator som följer patienten genom hela behandlingen står med som en av de allra viktigaste patienträttigheterna i den nationella cancerstrategin. Men 48 procent har ingen kontaktsjuksköterska (ytterligare fem procent svarar "vet inte" på frågan). Detta är en försämring mot resultaten från tidigare år.
❑ ❑ Hälso- och sjukvårdslagen säger att alla patienter ska ha en skriftlig vård- och behandlingsplan; men bara 26 procent av patienterna i undersökningen har en sådan. En rehabiliteringsplan, som också står inskriven i lagen, har bara sex procent fått.
Många cancerpatienter är mitt i livet, hälften av patienterna i undersökningen är under 54 år, närmare var tredje har barn under 18 år och 94 procent hade en anställning när de fick sin cancerdiagnos.
Vi kan se en förändring inom cancervården som en följd av den Nationella Cancerstrategin. Patientinflytande ska lyftas inom flera områden och patientens erfarenhet och kunskap ska tas tillvara. Alla de förbättringar som den Nationella Cancerstrategin och Regionala Cancercentra (RCC) arbetar för, måste skyndsamt implementeras på verkstadsgolvet också.
Vi kräver att beslutsfattare tillför cancervården nödvändiga resurser för att driva en effektiv vård enligt den Nationella cancerstrategin. En cancervård som använder resurserna rätt, exempelvis att patienter får tillgång till nya effektiva behandlingar oavsett var de bor, ger ytterligare tid för liv för den enskilda patienten och de anhöriga som också påverkas starkt när cancersjukdom drabbar ens familjen.