Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ansvarskommitten och dess ledamöter försöker nu till varje pris forcera fram utredningens förslag att län och landsting ska ombildas till sex eller nio storregioner. Trots att regeringens företrädare redan den 4 maj sagt att vi inte uppifrån ska tvinga fram några storregioner. Alliansregeringen har också den 7 juli gjort ett uttalande och "säger gemensamt nej till att bilda storregioner". Då borde ju den saken vara klar och det problemet vara ur världen. Vi ska då kunna ägna oss åt sakfrågor i stället för omorganisationer. <br /><br /><br /><br />Men så är det nu inte i Norrbotten där ledande socialdemokrater vill tvinga fram stora regioner fastän de varken har folkligt stöd eller folklig förankring. Landstingsrådet Kent Ögren, s, har inplanerat ett extra landstingsfullmäktige i Luleå till den 18 september för att ta ställning till sitt förslag att bilda en storregion som ska bestå av Norrbottens och Västerbottens län samt Örnsköldsviks kommun. Luleås kommunalråd Karl Petersen, s, kommer att under augusti göra en studieresa till Skåne med sin kommunstyrelse för att se hur Skåne kan vara en förebild för Norrbotten. Hur många 100 000 kronor av skattemedel kostar nu allt detta och till vilken nytta? Det är nu hög tid att omedelbart avboka dessa evenemang. <br /><br /><br /><br />Nya administrativa gränser upplevs allt mer irrelevant för människor. Till detta kommer att en ny nivå tillkommit i och med Sveriges EU-medlemskap. Det nationella perspektivet förlorar alltmer betydelse och utvecklingen går i stället mot samarbeten över de nationella gränserna. <br /><br /><br /><br />Landstingen har som organisation visat sig vara ineffektiva och byråkratiska. På sikt bör sjukvårdens finansiering utredas grundligt. Det finns skäl att se över dagens ordning med landstingen som huvudmän och finansiär för hälso- och sjukvård. På sikt bör det övervägas om nuvarande ordning med tre beskattningsnivåer är den mest optimala lösningen för att finansiera svensk sjukvård.<br /><br /><br /><br />Ansvarskommittens förslag är ett uppifrån-perspektiv utan folklig förankring. I en demokrati är det självklart att beslut ska växa fram underifrån och vara förankrade hos svenska folket. Om makt koncentreras allt mer mot Sveriges storstadsområden så minskas självfallet inflytande för de som bor i Norrbotten. Det centrala nu är dock att fokusera arbetet inom sjukvården på att öka tillgängligheten och förbättra kvaliten och förstärka den enskildes möjligheter att välja vårdgivare. <br /><br /><br /><br />Stora regioner är inte lösningen på problemen. Vi ska vara närmare inte längre ifrån i politiken. Besluten ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Beslut ska växa fram underifrån. <br /><br /><NamnPortr><br /><br /></NamnPortr><NamnUPortr>Bo Hultin<br /><br /></NamnUPortr><Presentation>Boden<br /><br /></Presentation><NamnPortr>Migelle Wikström<br /><br /></NamnPortr><Presentation>Luleå<br /><br />moderata landstingspolitiker</Presentation>
