Storskola och kulturskymning - politiken något i hästväg
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vad är det då, som är så svårt att förstå för en person som är ordförande i barn-och utbildningsnämnden och förmodad expert på skolfrågor?
För mig är förklaringen till kritiken enkel:
4 Barn i förskoleåldern leker vissa lekar.
4 Barn på låg-och mellanstadiet leker andra lekar.
4 Tonåringar på högstadiet leker inte längre offentligt, utan roar sig med annat, som de små barnen bara mår bra av att vänta med att se ett par år framöver.
Om alla dessa grupper ändå tvångsmässigt samlas under samma tak rubbas deras tidigare invanda ordning. De äldre blir störda av de små och de små av de äldre.
Redan beslutet att skicka sjätteklassarna till högstadiet för några år sedan var ett fatalt misstag. Med det fråntogs barnen ett helt års lek.
Jag blir beklämd när jag på bussen ser alla tolvåriga småtjejer som kämpat med smink och yttre attribut innan de gått hemifrån på morgonen för att leva upp till den rätta looken på högstadiet.De små som i sin gamla skola sprang ut för att leka på rasterna, måste nu avstå, eller leka i smyg.
Det har de att tacka sina politiker och andra slumrande vuxna för.
Det är bara ett av de olyckliga resultaten av de politiska besluten, och Rigmor Åström står väl knappast ensam bakom detta. Är ni inte fler som hade kunnat förutse konsekvenserna och bromsa innan det var för sent? En F9-skola vore helt förkastlig för alla inblandade.
När vår son gick på mellanstadiet och Lundagårdsskolan stängdes "flydde" många föräldrar med sina barn till Fria Emilia i Sävast för att slippa bussa dem till Heden; många bodde nämligen i Bodsvedjan.
De flesta hade ingen djupare insikt i Reggio Emilia-pedagogiken, om jag tolkade dem rätt. "Fria" lät bra, tyckte barnen.
Många beslut påverkar profilen av Bodens kommun utåt. Två av inriktningarna på Björknäsgymnasiets samhällsprogram; kultur och språk, kommer att slopas till förmån för den nya inriktningen - häst.
Den gymnasist som vill välja kultur eller språk som inriktning får uppenbarligen se sig om i någon annan, mer kultiverad kommun.
Visst kan vi vara glada över det fina Peab-travet och det stora intresset kring hästarna här, men att beskära gymnasiets kulturella utbud så grovt som det nu görs är något helt i hästväg.
Om Boden ska framstå som en attraktiv kommun och locka de unga att stanna kvar och andra att flytta hit, måste vi visa att vi har ett varierat kulturellt utbud och en kvalitativ syn på barnomsorg och utbildning. Barn måste få vara barn så länge de är barn, och språk och kultur kan aldrig ersättas med travsport.
Om politikerna får fria händer att fatta sina ogenomtänkta beslut i samma riktning som hittills, blir i värsta fall följden att både förskola, skola, gymnasium och äldreomsorg ryms under ett och samma tak, där ingen längre får vara sig själv och alla ska trängas med alla över gränserna.
Men vid det laget har snålheten och dumheten för länge sedan bedragit visheten och då hoppas jag innerligt att alla som fortfarande har sitt förnuft i behåll drar i nödbromsen.