De senaste årens statistik över sjukskrivningar har varit dyster läsning. Stressrelaterade sjukskrivningar ligger på en konstant hög nivå. Kvinnor sticker ut i statistiken och det är viktiga yrkesgrupper för välfärden som drabbats hårdast, som lärare och sjuksköterskor.
Det senaste året har kvinnor i Norrbottens län i snitt varit sjukskrivna med sjukpenning 10,4 dagar, och män 5,3 dagar. Det gör Norrbotten till det friskaste länet, men fortfarande är könsskillnaden stor. Räknat i procent hade kvinnor 96 procent så många sjukpenningdagar som män, det vill säga nästan dubbelt så många.
Vi vet varför människor drabbas av stressrelaterade sjukdomar som leder till sjukskrivning. Det är främst dålig arbetsmiljö med ökad arbetsbelastning och bristande bemanning som ligger bakom ökningen. Kvinnor har en högre stressrelaterad sjukfrånvaro än män, men forskningen visar att kvinnor och män drabbas likartat om de har samma typ av krav och resurser. Kvinnors överrepresentation beror på att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer som kan leda till sjukskrivning.
Så här års är vi vana vid nyhetsinslag om för låg bemanning i vården, överbeläggning med sängar i korridoren och om gravida som måste vara beredda på att byta sjukhus vid förlossning. Det skapar självklart oro hos patienter och anhöriga, men vi borde oroa oss lika mycket för personalens hälsa.
Små möjligheter till rast och återhämtning har visat sig förklara en stor del av sjukskrivningarna. Detta gäller även när det inte är semestertid, utan över hela året. Särskilt bland TCO-förbundens yrkesgrupper där det råder brist på utbildad personal inom socialtjänst, skola och sjukvård.
Tidigare har stress kanske främst uppfattats som en fråga om obehag eller till och med överkänslighet. Men det är ett hälsoproblem som också handlar om liv eller död. Arbetsmiljöverket kom nyligen med en kunskapssammanställning som visar att cirka 500 personer dör varje år i sjukdomar som orsakats av stress på jobbet. Vissa samband mellan arbetsmiljön och sjukdomar är välkända, till exempel lungcancer på grund av asbest. Det är mindre känt att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade dödsfall.
Arbetsmiljöverkets vision lyder ”Alla kan och vill skapa en god arbetsmiljö”. Men för att nå dit måste arbetsgivare och politiker bättre förstå att det kostar att inte prioritera arbetsmiljöarbetet. Den tid och de pengar som man lägger på arbetsmiljöarbete minskar risken för olyckor och tillbud, samt ökar medarbetarnas engagemang och medvetenhet om riskerna. Dessutom förbättras bilden av företaget eller organisationen.
Ekonomiska beräkningar visar att för varje investerad krona i arbetsmiljöarbete får företag mer än dubbelt så mycket tillbaka. Trots det visar Arbetsmiljöverkets inspektioner att drygt hälften av arbetsgivarna inte lever upp till lagens grundläggande krav på att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Mycket vore vunnet om arbetsgivare i högre grad kunde se arbetsmiljöarbete som en försäkring, mot de stora kostnader som riskerar att drabba verksamheten vid sjukdom eller olycka. Förhoppningsvis kan regeringens beslut om höjda böter vid arbetsmiljöbrott för större företag bidra till detta.
Skadliga risker i arbetet går faktiskt att göra något åt, men arbetsgivare och politiker måste förstå vikten av att prioritera det förebyggande arbetsmiljöarbetet.