Studieobjekt och inte förebild
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lennart Rahm ondgör sig över Bergmästarens uttalande om svensk uranbrytning.
Författaren har delvis missat, medvetet eller omedvetet, kärnpunkten i vad Bergmästaren sade i artikeln i NSD den 22/10, nämligen att en eventuell brytning endast kan bli aktuell om av Sverige uppställda miljövilkor och eventuella andra villkor är uppfyllda.
Detta innebär att ny och/eller förändrad teknik kan komma att krävas för brytning, uranutvinning och restmaterialhantering i förhållande till vad som i dag används i gamla gruvor på olika håll i världen.
Man kan förenklat påstå att den produktion av uranmalm som sker i dag enbart skall fungera som studieobjekt och inte som förebilder.
Uppfattningen att vi inte skulle behöva kärnkraft alls om 10-20 år förefaller, trots referenserna, vara gripen ur luften. Oavsett vad vi tycker så sitter vi fast i ett uranbehov.
Finns det naturtillgångar i marken (uranmalm eller annat), som på ett långsiktigt, tekniakt- ekonomiskt sätt är brytvärda och denna produktion kan ske på ett miljömässigt acceptabelt sätt ska produktion ske!