Sverige behöver nya strandskyddsregler
Låt kommuner i glesbygd utnyttja sina ständer som den konkurrensfördel det är. På många håll i landet finns långa stränder, där bebyggelse kan tillåtas utan att störa varken friluftsliv eller djur- och växtlivet.
Foto: Pär Bäckström
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sverige behöver nya strandskyddsregler. Dagens system är ineffektivt, slumpmässigt och otydligt, ett system som måste göras om. Hundratals strandskyddsärenden pågår runt om i landet där intressen står mot varandra. Om det är sakskäl eller slumpen som avgör vad slutresultatet blir är svårt att avgöra.
Den som följt debatten i tidningarna om strandskyddet kan lätt förledas att tro att förslaget om nya strandskyddsregler är ett sätt att tillåta exploatering av värdefull natur. Det kunde inte vara mer fel.
Förslaget värnar strändernas naturvärden och allemansrätten. Kommunerna blir skyldiga att redovisa hur strandskyddet ska säkras i sin översiktsplan. Samtidigt som en avvägning mellan det allmänna intresset och den enskildas alltid ska göras inför dispensprövning från strandskyddet.
Dessutom säkras tillgängligheten till stränderna genom att en strandremsa närmast vattnet alltid ska bevaras och vara öppen för allmänheten. Detta är en förstärkning av dagens strandskydd som garanterar medborgarnas möjlighet att ta del av vår gemensamma natur.
Stränder i hårt exploaterade områden, där konkurrensen om stränderna är särskilt stor, får ett stärkt skydd, nämligen stränderna längs Bohuskusten, Halland, Skåne, Blekinge, Öland och Gotland, Småland, Östergötland, Sörmland, Uppland upp till Forsmark samt Höga Kusten.
Hela Sverige ser dock inte ut som i dessa områden. Tvärt om finns det kommuner med långa stränder där bebyggelse kan accepteras utan att störa varken friluftsliv eller djur- och växtlivet.
Alla stränder längs kusten och vid våra sjöar och vattendrag har inte lika högt skyddsvärde. Därför är det bra att de nya strandskyddsreglerna innebär att kommuner i glesbygden ska få peka ut områden som kan omfattas av lättnader i strandskyddet och därmed bebyggas. Det är en efterlängtad möjlighet.
Sjunkande befolkning minskar inte bara skatteunderlaget, det gör det också svårare för kommunerna att ha en fungerande kommersiell och offentlig service. Kommuner som har svårt att locka invånare och företag måste få utnyttja sina konkurrensfördelar och erbjuda attraktiva livsmiljöer och närhet till vatten.
Arjeplog är ett exempel på en sådan kommun som har nära 9 000 sjöar och 350 mil rinnande vattendrag. Det motsvarar 2,6 sjöar och 3 kilometer strand per invånare.
Det är inte mer än rimligt att invånare i Arjeplog skulle kunna få bo i anslutning till vatten. Med de nya strandskyddsreglerna ges gles- och landsbygden ökade förutsättningar att leva.
Med fungerande, tydliga regler och lokalt ansvarstagande, där kommunpolitiker kan ta beslut i enlighet med vad som gäller i just deras kommun, kan våra värdefulla stränder skyddas. Det finns en bred och djup kompetens när det gäller miljöfrågor i kommunerna.
Kommunerna välkomnar den förändring som miljödepartementet föreslår. Vi ser därför fram emot en proposition i linje med liggande förslag och vi ger de nya strandskyddsreglerna vårt fullaste stöd.