Bilden av att årets avtalsförhandlingar kommer att bli ovanligt tuffa blev väldigt mycket starkare häromdagen när IF Metalls största motpart Teknikföretagen presenterade sina krav inför kommande förhandlingar. Avtalet med Teknikföretagen, Teknikavtalet, berör 121 000 av IF Metall medlemmar runt om i Sverige.
Det finns tre punkter i Teknikföretagens krav som vi finner speciellt orimliga och provocerande.
4 För det första vill arbetsgivarna att de centrala avtalen inte ska slå fast hur stora löneökningarna ska bli. I stället vill man att lönerna ska förhandlas fram på varje enskild arbetsplats. Det kan vi aldrig acceptera eftersom vi vet att det leder till att många medlemmar inte får ett öre mer i plånboken.
4 För det andra kräver Teknikföretagen att de ska få rätt att beordra mer övertid. Det är ett slag i ansiktet på oss. Vi har redan framfört att den ökande övertiden är ett problem eftersom det går ut över medlemmarnas möjlighet att planera sin fritid och hantera sitt sociala liv. Samtidigt är nästan 11 500 arbetslösa i Norrbotten
4 För det tredje vill arbetsgivarna inom Teknikföretagen inte längre bistå med att dra fackavgifterna direkt från lönen som man gjort sedan 70-talet. Detta krav kan vi inte se som något annat än ren illvilja och lite ojust spel i lönematchen.
2008 vädjades det från näringslivet om samarbete för att hjälpa industrin som verkligen gick på sparlåga. Då tog IF Metall ett stort ansvar genom att ha modet att teckna ett krisavtal. Avtalet kritiserades hårt från flera håll men som senare har visat sig hjälpt svensk industrin i ett extremt svårt läge.
Teknikföretagens krav denna gång kan inte ses som något annat än en ren krigsförklaring. Frågan är hur konstruktivt det är att komma med en sådan i ett läge där avtalsförhandlingarna redan ser ut att bli synnerligen tuffa och besvärliga?