Tekniska nämnden - en ideologisk grottekvarn
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Från detta maktcentrum styrs Luleå kommuns största verksamhet med ansvar för 64 mil gator och vägar, 14 mil gång- och cykelbanor, lokaler med en yta motsvarande 80 fotbollsplaner, 18 000 gatlyktor, 10 vattenverk, 11 avloppsverk, 64 mil dricksvattenledningar, 49 mil spillvattenledningar, 40 boll- och isplaner, 60 kvadratkilometer skog mm.
Det handlar om Tekniska nämnden i Luleå. En ideologisk grottekvarn där stora summor skattepengar mals ner på ett ineffektivt sätt.
Kommande period investerar förvaltningen uppemot 400 miljoner per år, motsvarande cirka 5 400 kronor per Luleåbo. Den del av budgeten som inte täcks av avgifter 2011 är cirka 200 miljoner kronor (kommunbidrag), eller cirka 2 700 kronor per invånare. Till det kommer alla de avgifter som betalas av Luleås invånare för vatten, avlopp, sophämtning, etc.
Det är minst sagt frustrerande att som oppositionsgrupp i Tekniska nämnden skåda denna stelnade politiska elit som reflexmässigt tar till offentliga lösningar - till vilket pris som helst. Vår uppfattning är att verksamheten vävs in i en kokong skyddad från all konkurrens. Det ger ofrånkomligt sänkt effektivitet. Det är inte de enskilda tjänstemännens fel - det är ett inneboende systemfel som genomsyrar hela Luleå kommuns verksamhet och därmed även på Tekniska nämnden.
Kommunala enheter ges inga morötter för till exempel energibesparingar eftersom hyran slentrianmässigt betalas utifrån ett i förväg fastställt internhyressystem. Trafikanterna i Luleå drabbas varje år av ökade kostnader på uppemot 14 miljoner kronor bara för att nya Björkskataleden inte kunde dras den naturliga kortaste vägen på grund av påtryckningar utifrån. Vid upprepade tillfällen visar det sig att majoriteten i Tekniska nämnden har svårt att skilja på investeringar och driftkostnader - öronmärkta pengar flyttas utan vidare diskussion.
Det finns många exempel på dåligt användande av Luleåbornas skattepengar. Vi samverkande fem oppositionspartier i Tekniska nämnden ber nu om väljarnas förtroende att förändra detta systemfel.
4 En upphandlingsenhet inrättas inom Tekniska nämnden. Uppgiften blir att i samråd med kommunens inköpsavdelning upphandla alla investeringar och tjänster på en fri marknad.
4 Tekniska förvaltningen delas i en myndighetsenhet och en produktionsenhet.
4 Produktionsenheten inbjuds att delta i anbudsgivningen. Det skulle - efter att den första chocken lagt sig - skapa en nystart och bli en injektion för hela verksamheten.
4 Besluten i Tekniska nämnden flyttas från det styrande partiet i toppen av kommunskrapan till Tekniska nämndens valda församling. Vi skapar en politisk kultur där goda argument vinner över partipiskor.
4 Vi sparar därigenom 10-15 procent av Tekniska förvaltningens drift- och investeringskostnader, 60-90 miljoner kronor per år. Dessa medel kan överföras till andra områden som till exempel skola, omsorg och äldrevård, vilket skulle motsvara cirka 130 nya heltidstjänster inom nämnda områden.