Tillsammans räddar vi kvinnohjärtan

Vad ser du framför dig när du hör ordet hjärtinfarkt? En man som faller ihop med plötslig smärta i bröstkorgen? Eller en kvinna som känner sig allmänt andfådd, trött och illamående för att sedan behöva åka akut till sjukhuset?

Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX

Luleå2012-03-09 03:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots att många har en syster, en mamma eller en mormor som är drabbad, förknippas inte hjärtsjukdom med kvinnor. I anslutning till Internationella kvinnodagen finns därför all anledning att påminna om att hjärtsjukdom drabbar kvinnor i samma utsträckning som män, och att fler kvinnor dör i hjärtsjukdom än i någon annan sjukdom. Exempelvis beräknas omkring 120 kvinnor dö av hjärtinfarkt i Norrbotten under året.

En nyligen publicerad forskningsstudie visar att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt ofta städar hemmet, duschar och tvättar håret innan de beger sig till sjukhuset. Anledningen till att kvinnor tar längre tid på sig än män att ta sig till akuten är att varken de själva eller omgivningen kopplar typiska symptom till hjärt-kärlsjukdom. Det kan få förödande konsekvenser.

För att kunna rädda fler kvinnoliv behövs mer forskning som tar reda på skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdom. Vi behöver svar på vilka skillnaderna är och hur vården kan ställa bästa möjliga diagnostik och ge behandling, medicinering och rehabilitering för både kvinnor och män.

I dag vet vi att kvinnor i högre grad än män kan ha hjärt-kärlsjukdom som inte syns på kranskärlsröntgen, men forskarna vet fortfarande för lite om vad det beror på och hur det ska behandlas. Vi vet också att kvinnor som föder barn för tidigt, eller får ett barn med låg födelsevikt, senare i livet riskerar att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Men vi vet fortfarande inte varför.

Hjärt-Lungfonden har sedan 2009 under mars månad samlat in pengar till forskningsprojekt som handlar om skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdom. Målet är att kunna rädda 2 000 kvinnor varje år. Det är ett högt uppsatt mål, men vi har redan kommit en bra bit på väg - andelen kvinnor som dör i hjärtinfarkt har minskat med en tredjedel sedan år 2000!

För att få ned dödstalen ytterligare krävs ännu mer forskning. Dessutom måste forskarna bli mycket bättre på att ta med kvinnor i sina studier och vården behöver mer konsekvent uppmana kvinnor att delta i forskningsprojekt.

Eftersom kvinnor oftare tackar nej till att delta i forskningsstudier vill vi avslutningsvis rikta en uppmaning till alla drabbade systrar, mammor och mormödrar: Ta chansen att delta i en forskningsstudie om ni får frågan! Era erfarenheter är helt nödvändiga för att forskarna ska kunna rädda fler kvinnors hjärtan.

Med er hjälp kan fler kvinnor i Norrbotten få fler friska år.

Läs mer om