Tolka nya skollagen rätt - minska inte antalet rektorer
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det finns tendenser att skollagen tolkas så att det endast får finnas en enda rektor på en skola.
Politiker och central förvaltning gör om skolorganisationen och minskar antalet rektorer. Ibland genom att avpollettera eller till och med "degradera" ett antal rektorer för att komma ned till en enda.
Är det för att man tror sig vara laglydig? Vill man spara pengar eller är det för att få färre chefer att styra över?
Gagnar det eleverna och verksamheten?
En genomsnittlig rektor på grundskolan leder en skola - oftast utan en biträdande skolledare - med en personalgrupp på 42 personer och omkring 400 elever. Redan detta är ett för stort fögderi om man ska kunna leva upp till styrdokumentens krav på alla elevers lärande, sociala utveckling och trygghet.
Många skolor är större än den genomsnittliga och kan ha 600-1 000 elever. Det finns skolor med 1 500 till över 2 000 elever. Är det då rimligt att det bara finns en enda rektor på varje skola?
Vad ska rektorn på en stor skola göra när trycket kommer från många elever, vårdnadshavare och personal om enskilda samtal, möten och åtgärder? När åtgärdsprogram kritiseras och elevvårdskonferenserna hopar sig? När elever och vårdnadshavare hävdar att rättssäkerheten i skolans verksamhet åsidosätts?
Avsikten med den nya skollagen är att stärka elevens intressen och ställning genom att tydliggöra vem som har det fulla ansvaret: Rektor. På större skolor behövs ett system med flera rektorer, var och en med stor tydlighet i sitt ansvar för varje enskild elev.
Så ska den nya skollagen tolkas!