Undantag kan bara göras för ett politikområde
µ Svar till Börje Lööw, NSD Debatt den 18 november.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Undantag kan bara göras för ett politikområde. Kollektivavtalen och vår strejkrätt är inget politikområde. Det är vår metod att försvara arbetstagarnas intressen. Det är garanti det handlar om.
Vi fick i våra medlemskapsförhandlingar en garanti om att vi inte behövde ändra vårt kollektivavtalssystem. Nu hävdar Börje med flera att den inte har något värde och att vi i stället ska föra fram den en gång till.
EUs domstol nämner inte den garantin i sin argumentation i Lavalfallet, trots att den finns med i de skriftliga inlagorna. Varför? Det kan man kanske spekulera i men det viktiga är att den faktiskt finns där och den ska vi fortsätta hävda.
Att, som Börje säger, fördraget står över alla direktiv, stämmer. Men, samtidigt, utan direktiv fungerar inte EU. Direktiven är till för att göra principerna i fördraget praktiskt tillämpliga.
De är Ministerrådets och Europaparlamentets väg att skapa politik i EU. Hur det praktiskt ska gå till när man utför arbete i ett annat land för sitt företag finns i utstationeringsdirektivet.
EUs domstol har i fyra domar etablerat den fria rörlighetens överhöghet över våra fackliga rättigheter. Vi har under 10 års tid, före Lavalfallet, haft stöd för våra rättigheter i detta direktiv. Det är domstolen som har ändrat EUs praxis - mot syftena med direktivet.
Då säger Börje, det går inte att ändra en EU-dom. Själva domen kan naturligtvis inte ändras.
Men om man ändrar fördraget, de fackliga rättigheterna på samma juridiska nivå som inre marknadens friheter, och skriver om utstationeringsdirektivet så att inte ens EUs domstol kan misstolka det. Vad händer då? När det kommer ett nytt fall till domstolen är det dessa nya regler som är underlag. Det är domstolens skyldighet att då utgå från dem.
För övrigt, om ett år träder tjänstedirektivet i kraft. Där står det att kollektivavtal inte kan utgöra hinder för den fria rörligheten. Redan om ett år har vi alltså en starkare position i argumentationen mot domstolen.
De nya svenska regler som ska komma efter Lavalutredningen kommer säkert inte att gälla förrän det direktivet är i kraft. De nya reglerna bör därför utgå från att kollektivavtal definitionsmässigt inte kan hindra den fria rörligheten.