Uppror startar igen
Nu står varslen som spön i backen, kvartalskapitalismen har återigen fallit ihop som ett korthus och IF Metalls medlemmar får betala priset när finanskrisen hårt och grymt slagit till ut i industrin.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För den moderatledda alliansregeringen tycks mottot vara "vänta och se" medan varslen duggar tätt för varje dag som går. Finansministerns "lador" tycks vara tomma nu när skattesänkningar har delats ut till de minst behövande. Man behöver inte ta till överord för att kalla regeringens insatser för fiasko i de allt mer hårdnande klimatet på arbetsmarknaden.
I början 1990-talet startade dåvarande metallavdelningarna i Norrland ett upprop, då liksom nu hade vi en borgerlig regering som inte gjorde mycket när Sveriges valuta attackerades. Riksbanken blev då tvungen att höja sin styrränta med astronomiska belopp för att försvara kronan.
Då som nu så passar regeringen och tycks sitta och vänta på att finanskrisen ska blåsa bort medan våra medlemmar och deras familjer drabbas hårt med arbetslöshet. Det blir svårt att jämföra vilken av regeringarna som skötts sig bäst, den nuvarande eller den förra, "det är som att välja mellan pest eller kolera" i det fallet.
Den sittande är om möjligt ännu sämre än 1990-tals versionen eftersom den nuvarande har avskaffat hela den arbetsmarknadspolitik som är nödvändig för att den svenska välfärdsmodellen ska fungera.
I stället slår man sig för bröstet när kamerorna är på och talar om att beredskapen är god och att man visst gör saker som till exempel omställningsstödet som finns på det privata området. Detta är lögn och förbannad dikt.
Omställningsstödet har tillkommit genom förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv där parterna varit mer kloka och förstått att det behövs insatser, när näringslivet tvingas till förändringar
i den allt hårdnade globala konkurrensen.
Stödets insatser att öka den enskildes kompetens räcker till i normala konjunkturnedgångar men inte till i den globala finanskris som nu råder. Omställningsförsäkringen finansierats genom att LO:s medlemmar årligen har avstått delar av sina löneökningar.
Konsekvenserna av regeringens ovilja att handla leder inte bara till katastrof för våra medlemmar, det leder också till att företagen tappar kompetens och står allt sämre rustade inför framtiden än i våra konkurrentländer. Med ovilja att handla går vår industri och den svenska välfärden en dyster framtid till mötes.
IF Metalls avdelningar i länet och övriga Norrland kräver nu krafttag för att skapa en industriell framtid för Sverige.
Vi föreslår därför följande åtgärder.
4 Återinför permitteringslönesystemet så att företagen slipper varsla som våra konkurrenter ute i Europa.
4 Ge arbetsförmedlingen resurser att köpa utbildning för att möta människors behov av utveckling och industrins behov av kompetens i framtiden.
4 Ge arbetsförmedlingen möjligheten att sätta in tidiga åtgärder för de arbetslösa, annars slösar man bort resultatet av insatserna från omställningsstödet
Läget inom Svensk industri är nu så allvarligt och saknar motstycke i modern tid att vi nu dessutom kräver att regeringen, oppositionen och arbetsmarknadens parter inom industrin sätter sig ned för att hitta konkreta lösningar
Jörgen Näslund