Utan rötter växer inget gräs
µ Svar till Åsa Wikström och Magdalena Andersson, NSD Debatt den 15 november.
Foto: Magnus Pehrsson
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ojsan, nu glömde jag visst något för i moderatkvinnornas ögon har jag inte stor total arbetsbelastning. För enligt deras synsätt måste man då ha en chefsbefattning eller liknande.... Det räcker inte att vara industriarbetare eller städerska eller liknande.
Verkligt provocerande anser jag, men detta visar moderaternas syn på arbetarklassen, vi är inte värda något. De kallar oss ofta för gräsrötter (underförstått, de själva är gräset) men de glömmer lätt bort att utan rötter växer inget gräs! (läs: utan oss skulle ni inte klara er för det är vi som försörjer er).
Enligt samma inlägg så utnyttjades ofta de hushållsnära tjänsterna av personer med inkomst under 133 000 kronor per år.
Detta anser jag vara verkligt fascinerande eftersom man då skatt är dragen har kvar ungefär drygt 7 000 kronor per månad. Ser man sedan till var de hushållsnära tjänsterna mest utnyttjats, det vill säga i Stockholmsområdet till exempel, så får man betänka att 7 000 kronor per månad knappast täcker hyran.
Var de sedan får pengar till mat, hygienartiklar, kläder och så vidare, det är en stor gåta. Men tydligen har man ändå råd att nyttja hushållsnära tjänster.
Eller, kära moderatkvinnor, kanske det är just det de är, "moderater", och då i ordets sanna mening. Det vill säga människor med riktigt hög inkomst, kanske någon vars make/maka, registrerad partner, sambo eller dylikt tjänar minst
133 000 kronor i månaden.
Då kan man lätt anställa pigor som sköter ens hem medan man själv ägnar sig åt sina intressen, kanske peta naglarna eller något annat viktigt. Vad vet jag.
Samtidigt ser det mycket bättre ut statistiskt sett om den med lägre årsinkomst gör avdrag för de hushållsnära tjänsterna och sedan kan även allt detta röda vänsterpatrask få sig en knäpp på näsan med sagda statistik.
Man kan i alla fall konstatera att er syn på vilka ni anser vara hårt arbetande och vilka som därigenom mår psykiskt dåligt och blir sjukskrivna på grund av exempelvis utbrändhet är kvinnor i chefsbefattning eller likvärdig hög tjänst.
Förmodligen får vi andra inse att ni anser dessa människor vara sjuka på riktigt och inga bidragsfuskare som till exempel städerskan som sjukskrivs för utslitna axlar eller knän, för den människan vill säkert inte jobba.
Nej, bevare mig väl för er människosyn där inga andra än de ni själva kan identifiera er med är värda någonting.
Jag tror på människans lika värde. Jag tror på solidaritet, på jämlikhet och på rättvisa. Men ibland känner jag mig så ensam i den tron.
Jag tror och hoppas på mänskligheten, men ibland är det dj....ligt svårt.
Kristina Olofsson