Sverige brukar ibland kallas för landet "lagom". Ett epitet som passar bra in på många områden. Ibland kan det kännas utslätat och rentav tråkigt, men extrema positioner inom såväl politik som samhällsföreteelser i allmänhet har sällan lett till varaktig positiv utveckling.
Man skulle helt enkelt kunna säga "blandat är bäst"!
Inte fullt hälften av landets 290 kommuner har infört LOV, lagen om valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen. I en sammanställning från Socialstyrelsen visar det sig nu vara 132 stycken. En siffra som ökar. Vanligast är det inom hemtjänsten valet finns mellan offentliga och privata alternativ.
Det finns 34 kommuner där man aktivt tagit beslut om att inte införa valfrihetssystem enligt LOV. Lagen om valfrihet innebär just att man ska kunna välja, välja mellan olika utförare, där offentlig verksamhet är en.
Idén är enkel: kommunen sätter ett pris på hur mycket till exempel en hemtjänstinsats får kosta. De brukare som av kommunen bedöms ha ett hemtjänstbehov får sedan välja fritt mellan olika godkända utförare. Alla ska sedan få lika ersättning och de som har högsta kvalitet får alltfler brukare.
Att idén är enkel innebär inte att allt är enkelt. Tillämpningar, beräkningar och förutsättningar är inte alltid transparenta och likartade.
I Bodens kommun införde vi LOV under den förra mandatperioden. Det har inte varit friktionsfritt och vi kan i alliansen inte beskyllas för att ha varit valtaktiska. Beslutet togs precis före valet och vissa bedömare anser det vara en av orsakerna till att alliansen i Boden förlorade valet.
Men valfriheten har dessbättre kommit för att stanna. Offentlig och privat verksamhet, i konkurrens och ibland i samverkan är en i mitt tycke, bra lösning. Lagom i positiv bemärkelse. Blandat är helt enkelt bäst!
I undersökningar som gjorts med anledning av valfrihetssystemets införande så pekar mycket på att i kommuner som tillämpar valfrihetssystem enligt LOV, så har brukarna av hemtjänsten blivit nöjdare över tid, till skillnad från kommuner som inte tillämpar LOV. (Statskontoret 2012:15)
Idén med kvalitetskonkurrens fungerar. Dessutom tycks systemet bidra till att öka kostnadskontrollen. Införandet kräver helt enkelt att man vet vad man håller på med. Sen är det mer osäkert om effektiviteten i stort höjs och statskontorets kvantitativa underökning fann tendenser till kostnadsökningar. Oklart varför, och från en lägre nivå i de kommuner som infört LOV än i de som inte gjort det.
Svenskt näringsliv har fokuserat på företagande och funnit att införandet tyder på att LOV kan ge effekter på kvinnors företagande. De kommuner som infört valfrihetssystem har en betydligt starkare ökning av kvinnors företagande. Effekterna blir starkast i de kommuner som tidigare inte konkurrensutsatt några stora delar av vården och omsorgen.
Vi tycker det i sig är ett positivt resultat, men vård och omsorg behöver inte bara fler händer, utan dessutom en jämnare könsfördelning. Precis som på det flesta andra områden, blandat är bäst!
(S)-kongressen vill nu starkt begränsa vinsterna i de företag som kan räknas till välfärdssektorn.
Ett mycket luddigt uttryck som verkligen lämnar fältet öppet för tolkningar. Vad betyder egentligen stark vinstbegränsning? Företagsamhet kräver tydliga regelverk, det här kan knappast anses vara tydligt. Vem vågar starta ett företag under sådana premisser och vad betyder det för redan etablerade företag, inte minst i Bodens kommun?
Frågorna är nu fler än någonsin. En bättre väg hade varit att föreslå skärpt samhällskontroll, och utforma tydliga regelverk för bemanning och verksamhet. Men här finns det också ett starkt motstånd, eftersom många politiska företrädare motsätter sig detaljreglering. Många räddar sin budget just på låg bemanning, delade turer med mera.
Vi behöver en blandning av offentlig och privat verksamhet, även i välfärdssektorn. Blandat är bäst.