Valfriheten ökar - men inte i norr
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I endast fyra kommuner av fjorton i Norrbotten finns intresse av att införa det nya fria personliga valet inom äldre- och handikappomsorg. I landet som helhet är motsvarande siffra 50 procent.
Skillnaden är inte acceptabel. Sannolikt speglar den nog mer synen på företagande än på hur man ser på de äldre, som på köpet kommer i kläm. Ideologin verkar vara viktigare än individens valfrihet för många av länets politiker.
Bara de som bor i Boden, Haparanda, Kiruna och Övertorneå kommer att kunna välja privat utförare av äldreomsorg och mer individanpassad service, enligt Socialstyrelsens hemsida.
Övriga 184 000 norrbottningar ges däremot inte denna valfrihet eftersom de politiska majoriteterna i övriga kommuner i Norrbotten inte visat sig intresserade av att införa något slags valfrihetssystem. Detta är direkt diskriminerande.
Att Boden och Haparanda bryter mönstret är ingen tillfällighet. Under de senaste åren har de också varit bäst i länet på företagsklimat.
Haparanda har lagt ut äldreboenden på entreprenad och Kiruna har oväntade positiva erfarenheter av den numera privat drivna vårdcentralen i Vittangi.
I Övertorneå finns ett nytt kommunalråd, centerns Linda Ylivainio, som har uttalat sig mycket varmt för den nya reformen. Valfriheten är min hjärtefråga, sa hon nyligen i ett uttalande.
I de tio övriga kommunerna borde man snarast tänka nytt och visa öppenhet mot företagande och enskilda satsningar. Även politiker blir äldre eller kan drabbas av handikapp.
En dag vill säkert också många av dem kunna påverka vem som ska vårda dem, hjälpa till med duschning, städning eller matlagning. Att alltid vara hänvisad till kommunala utövare utan några alternativ är diskriminerande mot alla människor.
Flera aktörer och mer av valfrihet betyder bättre service. I Norrbotten finns det säkert många kvinnor som i dag jobbar kommunalt, men som skulle vilja driva verksamhet i egen regi.
Men dessa tänkbara entreprenörer bromsas av kommuner som inte ställer upp på att patienten eller omsorgstagaren själv ska få välja vem som ska utföra vård- och omsorgstjänster.
Lägg det gamla tänkandet åt sidan. Se till enskilda människors behov och vad som är bäst för dem. Politikerna måste underlätta för de privata företagare och ideella organisationer som vill leverera tjänster av det här slaget.
Flera aktörer ger inte bara ökad valfrihet för omsorgstagarna utan ökar också konkurrensen om de medarbetare som i dag till 90 procent är hänvisade till den kommunala sektorn.
I dag finns valfrihetssystem i cirka 60 kommuner. Till detta kommer de ytterligare 148 kommuner som visat intresse av att införa ett eller flera valfrihetssystem.
Det är sorgligt att Luleå, Piteå, Kalix och andra kommuner ställt sig vid sidan av den reform som drygt 70 procent av landets kommuner sagt ja till. Sverige har tappat från fjärde till tolfte plats i välståndsligan sedan 1970 och är nu bara på 19:e plats i Europa när det gäller nyföretagande.
Det finns säkert ett samband.