Vänd kartan uppochner
Att forsla gods från Norrbotten är i dag en ineffektiv historia. Efterfrågan på råvaror ökar och existerande spår klarar inte den höga belastningen. Norrbotniabanan kan vara lösningen på problemen.
Visa handlingskraft och framtidstro - starta byggandet av Norrbotniabanan nu. Det manar Anders Segerstedt, professor i industriell logistik.
Foto: Extern
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Råvarorna skeppas till produktion över hela världen och genererar miljarder, men trots det har inte alla upptäckt nödvändigheten av att satsa på bra infrastruktur här. Vi måste tydligöra att det inte är en fråga bara för Norrbotten att bygga ut Norrbotniabanan. Det är en nationell angelägenhet, och ett europeiskt intresse.
Konsumtionsmönstret i världen har ändrats radikalt de senaste åren och därmed också efterfrågan på den här typen av råvaror. Stora delar av varukonsumtionen i väst kommer från produktionsenheter på Kinas ostkust men nu byggs det ut i västra Kina. Det är ett lysande tillfälle att befästa direkta fraktrutter till norra Sverige, järnvägen finns redan från Haparanda ända till Shanghai.
Nya ägarbilder och samgående inom de stora bolagen sker kontinuerligt inte bara inom Skandinavien och Europa det sker numera globalt. Nyligen förvärvade som exempel den kinesiska fordonstillverkaren Geely, Volvo personvagnar. Kan det påverka behoven av transporter i öst västlig riktning?
Vänder man kartan upp och ner upptäcker man att Barentsområdet egentligen är litet geografiskt sett, trots de enorma koncentrationer av råvaror som finns här. Nuvarande transportsträckor är gamla och ligger mitt i ett mycket kuperat Sverige, vilket gör det både kostsamt och ineffektivt att forsla gods.
Norrbotniabanan skulle läggas längs kusten, där de allra flesta tunga industrier har sin bas, och skulle kunna öka kapaciteten med hela 40 procent. Dessutom blir den en viktig länk österut till befintlig järnväg i Finland till Ryssland, vi får till och med en ny transportled ända bort till Kina!
Ur både ekonomi- och miljösynpunkt är frakten i nuläget ohållbar. I Norrland ser man fler lastbilar än personbilar på vägarna! Effektivare transporter skulle vara lönsamt inte bara för Norrbotten utan också resten av Sverige. Det är ju tillgångar som under mycket lång tid har bidragit till att bygga bland annat den svenska infrastrukturen och andra nationella angelägenheter.
Under förra sommaren hölls den årliga Barents Reunion Conventet, vars mål är att skapa nätverk mellan de fem länder som finns i Barentsregionen. Tema var energi och miljö och lockade till sig flera högt uppsatta inom näringslivet, däribland Carl Bennet, Mats Paulson och Ingvar Kamprad - initiativtagare till konventet - och alla var rörande överens om att Norrbotniabanan är en nödvändig åtgärd för framtida tillväxt. Helt nyligen upprepade Ingvar Kamprad i media att Norrbottniabanan är "Ett projekt som vi stödjer helhjärtat".
Det här är en enorm möjlighet och potential som vi måste få fler att upptäcka. Som sagt, Norrbotniabanan är inte bara en sak för Norrbotten, det är en sak för Sverige och för Europa.