Vänsterpartiet vill ha barnahus i Norrbotten för utsatta barn
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag är skillnaden väldigt stor i olika delar av landet hur övergrepp mot barn behandlas. I exempelvis Luleå/Norrbotten leder bara fem procent av anmälningarna till åtal. Nitton av tjugo misstänkta gärningsmän slipper undan åtal. I Eskilstuna leder fler än hälften av anmälningarna till åtal.
När ett barn befaras ha utsatts för våld och sexuella övergrepp, berörs flera olika myndigheter. Polis och åklagare har skyldighet att utreda brottet. Socialtjänsten utreder om barnet behöver skydd och hjälp. Om barnet är traumatiserat kopplas även barn- och ungdomspsykiatrin in. Ett drabbat barn och de anhöriga riskerar därmed att slussas runt mellan många olika ställen, träffa många olika personer och behöva berätta och beskriva händelserna runt brottet många gånger.
År 2005 startades en försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex orter i landet. Tanken var att samla alla berörda myndigheter, som till exempel polis, åklagare, rättsmedicin, socialtjänst och barnpsykiatri, under ett och samma tak. Barnet behöver då bara komma till ett ställe och berätta om vad som hänt.
En utvärdering av försöksverksamheten visar att stödet till utsatta barn har förbättrats och att barns ställning i rättsprocessen har stärkts.
Genom att skapa barnahus i kan vi ge utsatta barn ett bättre omhändertagande. Vi förbättrar också möjligheterna att komma åt de gärningsmän som begår övergrepp mot barn. I Norrbotten finns många små kommuner som inte har egna resurser att samla och bygga upp kompetens på detta område. Därför är det
lämpligt att kommunerna, tillsammans med landstinget och de rättsvårdande myndigheterna, gemensamt bygger upp en resurs som alla kommuner i länet kan få del av när kvinnor och barn blivit utsatta för övergrepp.
Ett sådant initiativ har redan utretts i Norrbotten. Tyvärr har den här typen av kommunövergripande samarbete en tendens att gå långsamt, inte minst när finansieringen ska fördelas mellan kommuner, landsting och myndigheter. De som förlorar på sådana långbänkar är kvinnorna och barnen. Tempot i arbetet måste öka. Kompetens och resurser finns, nu krävs samordning och handlingskraft.
Kommuner, landsting och rättsväsende måste samarbeta för att höja kvalitén i verksamhet som riktas till kvinnor och barn som blivit utsatta för brott. Vänsterpartiet vill stärka barnperspektivet i rättsprocesser och förbättra krisstödet till utsatta barn.