DEBATT: Var finns förtroendet för lärarna?

I Norrbotten undertecknade sex av fjorton skolchefer skrivelsen - Arjeplog, Boden, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Det glädjer oss att övriga åtta kommuners skolchefer inte undertecknade skrivelsen. Vi undrar på vilka grunder tjänstemännen ger sig in i avtalsrörelsen och i stället för ansvariga politiker agerar för att motivera de sparkrav på skolan som de kommunala politikerna beslutat om.
Fördomarna frodas när det kommer till lärarnas arbetstider. Det finns de som säger att skälen att bli lärare i grund- och gymnasieskolan är tre: juni, juli och augusti. Det visar att okunskapen om lärares arbetstider är stor. Låt oss en gång för alla göra klart: lärare har inga sommarlov.
De lediga sommarveckorna handlar om tid som inarbetats under elevernas terminer. Lärare har på så sätt ett modernt och flexibelt avtal, ett sådant avtal som de 198 skolcheferna efterlyser. En lärares veckoarbetstid är i snitt 45 timmar i veckan, mot 40 timmar för de flesta. När det är högsäsong, när eleverna är på plats, jobbar lärare mer.

Tio av de 45 timmarna är förtroendearbetstid. "För att bli skicklig måste man öva. Det gäller oavsett om man är violinist, elitidrottare eller skådespelare."
Så skrev DN i sin ledare för någon vecka sedan apropå att arbetsgivaren vill begränsa förtroendetiden. Det håller vi med om, kvalitet kräver naturligtvis planering och förberedelser.
Ändå vill arbetsgivare kontrollera lärares arbetstid mer. Vi skulle vilja säga att det i grunden finns en misstänksamhet från vissa håll om att lärare inte jobbar tillräckligt hårt. Lärare fyller sin arbetstid, med råge. Det behöver ingen oroa sig för. Sverige skulle inte ha råd att betala lärare för deras övertidsarbete.

Skolans viktigaste resurs är lärarnas tid. Den ska användas på bästa möjliga sätt. Lärare är redan i dag i skolan från tidig morgon när eleverna kommer tills ele-verna går hem på eftermiddagen. De finns
i skolan när vi bäst behövs där. Undervisning sker på många sätt, i klassrum och grupprum, men också i informella samtal med elever i korridorerna, utomhus och över nätet. Den ryms inte bara i skolbyggnaden och pågår inte nödvändigtvis mellan åtta och fem.
Sveriges lärare har också fått många arbetsuppgifter utöver undervisningen de senaste åren, till exempel ökade krav på dokumentation, fler föräldrakontakter och mer administration. Men dagens skolor är inte anpassade för att lärare ska kunna arbeta där med till exempel föräldrasamtal, dokumentation och annat som kräver datorer, ett eget skrivbord, telefon, möjlighet till avskildhet - allt som är självklart på en modern arbetsplats.

I stället för att skylla ifrån sig på ett avtal som kommunerna genom SKL själva varit med om att underteckna borde de i stället ta tag i skolans styrnings- och ledningsproblem. Rektorerna behöver ha ett rimligt antal medarbetare och förutsättningar för att leda den dagliga verksamheten.
Kommunerna agerar gemensamt för något förlegat - att binda personal till arbetsplatsen i stället för att se dagens flexibla arbetstidsavtal som ett av de modernaste på arbetsmarknaden.
Frågan är om våra lokala politiker
väljer att satsa resurser på skolan eller att följa SKL:s tankar om att dölja nedskärningar bakom tjänstemannautspel om arbetstid.

Debatt: Var finns förtroendet för lärarna?

Måndagen den 15 mars krävde 198 skolchefer i ett brev till Sveriges kommuner och landsting att arbetsgivaren skulle få styra mer över lärarnas arbetstid än i dag. Man påstod sig vilja lyfta fram det stora behovet av att kunna teckna ett modernt arbetstidsavtal för Sveriges lärare.