Kristdemokraterna står helhjärtat bakom arbetslinjen, men hävdar lika bestämt att den inte innebär att föräldrar ska behöva arbeta som mest när deras barn är små. Kristdemokraterna har också varit tydliga med att arbetslinjen behöver kompletteras med en relationslinje. Inte minst angeläget är att barn och föräldrar får mer tid tillsammans.
I enlighet med dessa tankar har Alliansregeringen infört vårdnadsbidraget, som en valfrihetsreform inom barnomsorgen. Syftet med reformen är, enligt regeringen, att ge barn och föräldrar mer tid med varandra.
Antalet kommuner som infört denna typ av valfrihet i barnomsorgen uppgår nu till 105. I dessa kommuner bor ungefär hälften av landets befolkning. Vi här i Norrbotten är en minoritet som inte får ta del av valfriheten inom barnomsorgen, tack vare den röda majoritet som vägrar något annat än att lotsa alla barn till förskolan på heltid redan från ettårsåldern.
De föräldrar som vill gå ner i arbetstid måste gå ner i lön utan något stöd från kommunen. Men med vårdnadsbidrag kan även en ensamstående förälder välja att gå ner i arbetstid utan att förlora så mycket.
Kostnaden för ett barn på förskolan är cirka 126 000 kronor per år i Luleå kommun, varav föräldrarna betalar 7 procent, så kommunen betalar då cirka 117 000 kronor per år och barn.
Barn- och utbildningsnämnden hävdar att det blir dyrare att öppna upp för valfrihet inom barnomsorgen, men vi undrar på vilket sätt det blir dyrare att för några barn betala 36 000 kronor per år? Kommunen tjänar på att några föräldrar väljer vårdnadsbidrag, vi slipper dessutom bygga fler förskolor, vilket annars är ett måste, det är smockfullt i förskolorna i dag.
Vårdnadsbidraget stänger inga dörrar för föräldrar att välja förskolan om de tycker att det är bäst för deras barn. Men valfriheten borde rimligtvis kunna finnas där för de som vill av hela sitt hjärta ta hand om sina småbarn den korta tid upp till treårsåldern. Med vårdnadsbidrag kan även far- och morföräldrar vara hemma med sina barnbarn mot ett bidrag på 3 000 kronor per månad, vilket kan täcka en del omkostnader som tillkommer då man tar hand om barn.
Vårdnadsbidraget är mer jämställt än förskolan, eftersom könsfördelningen bland dem som söker vårdnadsbidraget därmed är mer jämn än könsfördelningen bland personalen på förskolan. Det är alltså större chans att barnet blir omhändertaget av en man (sin pappa) hemma tack vare vårdnadsbidraget, än att barnet blir det på förskolan.
Andelen män som använder sig av omsorgsformen vårdnadsbidrag (9 procent) är nämligen större än andelen män på förskolan (2,8 procent).
Reformen har fyllt sitt syfte för tusentals familjer i Sverige; att ge barnen mer tid med sina föräldrar. Vårdnadsbidraget är en viktig och framåtblickande reform i det värderingsskifte som pågår i Sverige, bort från en förlegad syn på människor och familjer, mot ett Sverige byggt på mer självbestämmande och långsiktigt hållbara värden.
Norge vill fortsätta ge sina medborgare valfrihet och likadant är det med Finland. Men vi i Luleå uppmuntras till att lämna barnen som ettåringar till samhällets omsorg. Samhället ska uppfostra våra småbarn, tycker den röda majoriteten.