Vårdval i ett längre perspektiv
Riksdagen behandlar nu ett förslag från regeringen som innebär att vårdval med fri etablering för vårdgivare tvångsvis införs i hela landet. Många remissinstanser har pekat på brister i utredningsunderlaget och det råder dessutom djup politisk oenighet om regeringens lagförslag.
Sjukvården är för viktig för att utsättas för snabba ogenomtänkta förändringar. Därför måste riksdagen i sin behandling stanna upp och tänka i ett längre perspektiv.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den gemensamma finansieringen och samma rätt till vård har stark förankring i det svenska samhället. Denna grundläggande förutsättning måste vara uppfylld när man bygger vårdens system. Vi är oroliga för förändringar, som görs utan att någon vet att resultatet blir bättre för alla.
Det lagförslag som riksdagen nu diskuterar innebär ett tvångsvis införande av ett nytt vårdsystem, oavsett vad de folkvalda i ett landsting har för uppfattning i frågan. Till nästa årsskifte ska alla landsting ha genomfört förändringen.
Syftet sägs vara att öka patienternas makt och inflytande. Utredningen bakom regeringens förslag ger emellertid inget underlag som visar att förändringen får det resultat som avses. Inte heller finns någon analys som visar att kravet på landstingen att erbjuda vårdgivare rätt till fri etablering kan förenas med hälso- och sjukvårdslagens krav på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vidare saknas helt beräkningar av hur kostnaderna för sjukvården kommer att påverkas. Landstingen som hittills lämnats utan något löfte om stöd från staten när deras skatteintäkter krymper ska tvångsvis ändå klara ett nytt uppdrag.
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, granskar från ett samlat medicinskt, ekonomiskt, etiskt och socialt perspektiv olika metoder i vården. SBU konstaterade i sitt remissvar till utredningen att där saknas en riktig analys av hur kvaliteten i vården ska säkras i ett fritt vårdvalssystem och av hur patienterna ska få tillräcklig information om den vård som erbjuds.
Vi som företrädare för äldre som brukare av vård välkomnar utveckling av primärvården som stärker patienternas inflytande. Vårdvalssystem, med olika uppbyggnad, har redan införts av många landsting och nya ligger i startgroparna för att börja.
Inget system för vårdval har varit i bruk länge. Det första, Halland, har fungerat i två år, övriga i ett år eller kortare. Det är för tidigt att utvärdera och dra slutsatser av jämförelser.
Vår utgångspunkt är att om man vill genomföra en genomgripande förändring i en av välfärdsstatens viktigaste kärnområden, så måste det ske genomtänkt. Hälso- och sjukvårdspersonalen förväntas agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vi menar att motsvarande krav måste ställas inför de politiska besluten om sjukvårdens organisation och styrning.
Kontinuitet är ett grundvärde för patienters kontakt med vården. Det måste också gälla politikens sätt att ansvara för besluten om hälso- och sjukvården. Vård är helt enkelt en för viktig verksamhet för att användas för ensidiga politiska manifestationer och för beslut med riskabelt kort räckvidd.
Många tunga remissinstanser, och de flesta landsting, är liksom PRO och anda organisationer starkt kritiska till den utredning som regeringen haft till grund för sin proposition.
Politikerna i riksdagen måste ta sitt förnuft till fånga. Istället för lagstiftning i konfrontation bör man få rådrum för analys och en ordentlig utvärdering av de vårdvalssystem som nu införts.
Därefter bör det vara möjligt att politiskt samlat och med erfarenheter som grund genomföra en viktig reform.