Varför ska inte riksdagen styra över arbetsrätten?
µ Svar till Jan Andersson, NSD Debatt den 12 november, samt till Lars Nyberg, NSD Debatt den 13 november.
Foto: 75906
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Andersson menar att Junilistan förordar social dumpning, vilket är ett absurt påstående. Junilistan anser att EU inte ska styra över den svenska arbetsrätten. Genom att ta makten över arbetsrätten från EU:s befogenheter slipper vi nya Lavaldomar.
Varför skulle inte riksdagen och arbetsmarknadens parter klara av att styra över arbetsrätten? Det är just det faktum att EU bestämmer över arbetsrätten som har lett till att svenska kollektivavtal utmanas.
Junilistan röstade ja till EU-parlamentets rapport om kollektivavtal inom EU. Målet med rapporten är bra, att garantera att EG-domstolen inte lägger sig i svenska kollektivavtal.
Den föreslagna metoden för att uppnå detta mål är dock riskabel, det vill säga att se över EU:s utstationeringsdirektiv.
Vad händer om kommissionen och EU:s medlemsländer lyssnar på EU-parlamentet och ser över utstationeringsdirektivet? Kommissionen har inte visat något intresse för att värna arbetsrätt.
Flera av de nya EU-länderna ser inte heller Lavaldomen som ett problem. Socialdemokrater från östra delen av Europa anser att det är okej att deras arbetstagare konkurrerar med lägre löner i västra Europa.
Vid slutomröstningen av rapporten om kollektivavtal, lade socialdemokrater från sex länder i östra Europa ned sina röster. Två polacker röstade rentav nej. Att se över utstationeringsdirektivet behöver därmed inte innebära en starkare arbetsrätt.
Lavaldomen uppstod på grund av att socialdemokraterna och de borgerliga partierna har gett EU makt över vår arbetsrätt. Detta har skett genom att de har sagt ja till alla EU-fördrag.
Nu tänker de rösta ja till Lissabonfördraget i riksdagen den 20 november. Men Lissabonfördraget skyddar inte arbetsrätten. Däremot ger detta EU-fördrag ytterligare makt och inflytande till EU, över allt från turismpolitik till utrikespolitik.
Andersson och Nyberg välkomnar att Lissabonfördraget leder till att EU:s stadga för mänskliga rättigheter blir bindande. De menar att denna EU-stadga skyddar strejkrätten. Stämmer det?
EG-domstolen tar redan hänsyn till den nämnda stadgan. Domstolen har åberopat den i över 120 fall, till exempel i Lavalmålet. Den gången hjälpte inte EU:s stadga! Margot Wallström har också sagt att arbetsrätten inte skyddas när stadgan görs bindande (se skriftlig fråga P-4351/07 i EU-parlamentet).
Andersson och Nyberg hyllar Lissabonfördraget, men beklagar att riksdagen röstar om fördraget redan den 20 november, när utredningen om Lavaldomen och arbetsrätten presenteras först den 15 december.
Men socialdemokraterna har haft möjligheten att, i ett tidigt skede, se till att omröstningen skjuts upp. De skulle fortfarande kunna skjuta upp omröstningen, genom att hota med att lägga ned rösterna den 20 november.
Men att inte rösta ja till ett EU-förslag är väl inte att tänka på?