Vem ska stå för underhållet?

Enligt företrädare för Luleås kommunala bostadsbolag Lulebo är bredband i dag lika självklart som kylskåp i en modern lägenhet. Vi håller med. Men är det kommunens sak att tillverka, installera och underhålla kylskåpet? Det tycker inte vi.

Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX

Luleå2010-03-04 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Framtidens tv, strömmad film och musik, telefoni och internet - alltmer av vår vardag kräver bredband. Regional tillväxt beror också i allt högre grad på tillgången till bra bredbandsuppkoppling. Allt fler kommuner inser detta och tar fram strategier för frågan.
Vissa kommuner bestämmer sig för att agera neutralt och erbjuder infrastruktur
i form av fiber på lika villkor för operatörer och tjänsteleverantörer att förädla tjänster till slutkunder. Andra har tagit på sig rollen att själva agera operatör och tjänsteleverantör.
Luleå kommun är ett sådant exempel. Det kommunala stadsnätet Lunet kontrollerar fibernätet i Luleå och är, enligt egen utsago, den ledande lokala bredbandsleverantören. Bland annat till det kommunala bostadsbolaget Lulebo, vars hyresgäster har "gratis" bredband och "slipper" anslutningsavgift. I praktiken subventionerar kommunen bredbandsuppkopplingen för vissa av kommunens invånare.

Det öppna nät som Lunet erbjuder är i själva verket möjligheten för oss och andra aktörer att erbjuda Luleborna sista ledet i en leveranskedja, vilket kan jämföras med att bara få erbjuda underhållet av kylskåp men inte få tillverka, sälja eller installera det. Därmed minskar vår möjlighet att i framtiden kunna erbjuda annat än enkla bastjänster.
För oss och andra operatörer som vill leverera mer avancerade tjänster är detta oacceptabelt. Vi tror också att det på sikt är ett problem för konsumenterna som, i takt med att bredband blir viktigare, riskerar att få färre alternativ och sämre tillgång till nya tjänster.
Kommuner spelar en avgörande roll för lokal bredbandsutveckling. Därför vidtar Telenor nu ett antal åtgärder för att belysa hur denna marknad fungerar. Bland annat har vi gett i uppdrag åt oberoende konsulter att ta fram exempel från olika delar av landet. Rapporterna, som finns tillgängliga på vår webbsida, visar på en stor osäkerhet hos lokala beslutsfattare.
Det faktum att kommunen genom sina bolag agerar i flera delar av värdekedjan är grunden till problemet eftersom det hämmar konkurrensen. Vi har, trots upprepade skriftliga försök, inte fått svar från Luleå kommun. Därför har vi valt att anmäla kommunen till Konkurrensverket för brott mot konkurrenslagen.
Ingen ifrågasätter att stat och kommun tar ett ansvar vad gäller grundläggande infrastruktur som vägar och järnvägar. Vi menar att samma bör gälla den nya tidens infrastruktur - bredband.
Regeringen skriver i sin bredbandsstrategi att "offentliga aktörer inte ska bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens med privata aktörer".

Vi efterlyser en diskussion med Luleås kommunledning om den lokala bredbandsutvecklingen.
Vi menar att de kommunala bolagens agerande strider mot lagen genom att sätta konkurrensen ur spel. Vi vill inte tro att detta är avsiktligt men kommunledningens tystnad antyder tyvärr något annat.
Läs mer om