Vem vågar ta tag i ungdomsarbetslösheten?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Under banderollen "Uppdrag: Ungdomar" reser arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin runt i landet. Littorin kommenterar sin resa med egna ord: "Ungdomar måste ses som den resurs de verkligen är. Unga människor har en drivkraft för arbete som vi verkligen måste värdesätta och ta vara på".
I detta har ministern helt rätt, därför hoppas vi att han vågar bygga vidare på den svenska arbetsmarknaden så att allas drivkrafter faktiskt kan tas tillvara. Utanförskapet bland unga människor är ett strukturellt problem som endast kan brytas med följande åtgärder:
4 Avskaffa lagen om anställningsskydd. 1970-talets politiker införde las med syfte att värna om de så kallade utsatta på arbetsmarknaden, problemet är bara att lagens effekt varit det exakt motsatta. Med den så kallade "sist in, först ut"-regeln är det en viss grupp människor som alltid blir sparkade först, oavsett kompetens och arbetsvilja. Är det att värdesätta och ta vara på ungdomar?
4 Sänkta arbetsgivareavgifter. Arbetsmarknadsåtgärder är viktiga, men det absolut viktigaste är ändå att prioritera den faktiska arbetsmarknaden. Att 50 ungdomar blir experter på att konkurrera om fem jobb är inte någon lösning. Att sänka arbetsgivareavgifterna så att företaget med fyra anställda får råd att anställa den femte, det är däremot en lösning.
4 Lägre ingångslöner. Arbetsmarknaden kan liknas vid en trappa, alla börjar vi längst ned med ambitionen att ta oss uppåt. De tio första trappstegen representeras av lågbetalda jobb av vilka man främst skaffar sig erfarenhet. Med goda avsikter har vi i Sverige kraftigt höjt ingångslönerna, det vill säga gjort "erfarenhets-jobben" olagliga.
I nästintill euforiskt tillstånd har vi därmed lagstiftat bort de tio första trappstegen, problemet är bara att det är väldigt svårt att hoppa direkt till det elfte. Vi måste våga reformera ingångslönerna så att alla människor kan få chansen.
Med de här åtgärderna i väskan skulle arbetsmarknadsministern blåsa nytt liv i sin resa. Om han tillsammans med andra kan reformera regelverket på ett kraftfullt och konkret sätt kommer vi att kunna vända ett enormt problem till en enorm tillgång.
En svensk arbetsmarknad som är inkluderade istället för exkluderade, det är ju faktiskt något vi alla tjänar på.