DEBATT: "Vi måste förklara bättre"

Ska EU säljas med hjälp av sex? Rubriken har toppat många svenska tidningar med anledning av ett av de femtio videoklipp som EU-kommissionen publicerat på YouTubes nyligen lanserade EU-sajt EUTube. Den aktuella videon "Kärlek" visar 44 sekunders kärleksscener från kvalitetsfilmer som samtliga fått internationella utmärkelser, som "Amelie från Montmartre", "Farväl Lenin" och "Såsom i himmelen". Alla klippen är från prisbelönta filmer som har sponsrats av EU:s MEDIA-program. Att kalla dessa filmer för sexfilmer eller porr luktar moralisk indignation som hör hemma i en annan tidsepok än år 2007.

Självklart ska vi med stolthet visa upp våra insatser för europeisk film. Och självfallet ska vi använda oss av nya informationskanaler. EUTube har attraherat närmare två miljoner tittare till de övriga videoklippen som visar vad EU arbetar med, som ökad flygsäkerhet, kampen mot diskriminering, klimatförändringarna och så vidare.

För mig är kommunikation i grunden en fråga om demokrati, att ge medborgarna en röst i EU. Det var på mitt initiativ som kommissionen lanserade Plan D - som i Demokrati, Dialog och Debatt - för två år sedan. Grundtanken är en långsiktig demokratisk reformprocess som redan har skapat nya informationskanaler och debatter, till exempel webbplatsen Debate Europe.

Plan D ställer nya krav på EU. Vi måste förklara och lyssna bättre om vi vill skapa bättre politik. Men det ställer också krav på medborgarna. Man måste ta möjligheten att göra sin röst hörd. Det är medborgarnas prioriteringar som skall styra hur vi sätter agendan.

Efter att Plan D hade lanserats började vi förra året skicka kommissionens lagförslag direkt till de nationella parlamenten. De fick dessutom möjlighet att skicka in sina kommentarer till oss, som vi sedan svarar på. Initiativet har mottagits mycket väl och inför midsommarhelgens toppmöte i Bryssel lämnades den 100:e synpunkten på hur EU ska bli mer öppet in - av Sveriges riksdag! Genom att involvera dessa demokratiska församlingar ännu mer i beslutsprocessen får medborgarna större möjligheter att påverka EU-frågorna. Därmed blir det ännu viktigare att vi debatterar om EU i valrörelserna och att vi går och röstar - både i riksdagsval och i Europaparlamentsval.

Plan D har också lett till lokala medborgarråd. I mars möttes i Karlstad hundra slumpvis utvalda svenskar med vitt skilda bakgrunder från olika delar av landet för att diskutera vilka frågor de anser att EU ska arbeta med. Totalt har över 2000 personer deltagit i rådslagen i Europa, och slutsatserna från dem är värdefulla bidrag i utformningen av det framtida EU. Jag hoppas att dessa samråd ska bilda ringar på vattnet och att EU-debatten tar fart. Men då måste alla dra sitt strå till stacken - regering, riksdag och lokalpolitiker.

Vi kan nu skönja en förändring i opinionen. Den senaste Eurobarometern visar på större optimism och större tilltro till att EU ska ta krafttag mot klimatförändringarna. Opinionen i medlemsländerna har dessutom blivit betydligt mer positiv gentemot EU. Jag vill gärna tro att det är ett resultat av att vi blivit bättre på att lyssna till EU-medborgarnas oro och förväntningar och därmed levererar en bättre politik.

Överenskommelsen om ett nytt fördrag som EU:s stats- och regeringschefer nådde i juni är ett steg i rätt riktning för att möta de förväntningar som medborgarna har. Nu måste vi alla, kommissionen såväl som medlemsländerna, gå från ord till handling. Förklara. Lyssna. Förankra. Vi bör använda alla tillgängliga medel för att kommunicera - inte enbart YouTube. Det är bara genom en öppen dialog som vi kan få ett starkt och sammanhållet EU, där medborgarna har en självklar röst.

Debatt: "Vi måste förklara bättre"