DEBATT: Vi vill ha en livskraftig älgstam

Älgen har blivit något av en symbol för Sverige. Varje år ger sig många turister ut på älgsafari och våra varningsskyltar för älg har blivit populära souvenirer. Men det är inte bara för turismen som älgen är en symbol. Jakten, en tradition med mycket gamla anor, är viktig för många i samhället. Den innebär inte minst ett stort rekreationsvärde för de över 300 000 utbildade jägarna i landet. Och inom svensk jakt har älgen en särställning. Närmare 105 000 älgar skjuts varje år, och när älgjakten drar igång är många arbetsplatser lika ödsliga som under sommarsemestern. Den svenska älgen har också ett stort socialt och ekonomiskt värde. Inte minst gäller det älgköttet som vi äter, vilket uppgår till ett värde av nästan 500 miljoner kronor varje år. Älg utgör dessutom ett viktigt bytesdjur för landets största rovdjur; varg och björn. Samtidigt förorsakar älgstammen förluster för skogsbruket genom betesskador på skog och gröda. Ännu allvarligare är de cirka 100 trafikolyckor, som älgar orsakar varje år. Älgstammen har förändrats på många sätt under det senaste seklet. Älgförvaltningen har länge varit skapad för att ge älgstammen förutsättningar att växa. Men i dag råder det delade meningar om hur detta system fungerar. Älgstammens kvalitet har ifrågasatts i delar av landet, främst där älgstammens täthet ökat, samtidigt som betestillgången har minskat. Detta befaras ha haft negativa konsekvenser i form av minskande slaktvikter och sänkt reproduktion. Skogsnäringen har också framfört farhågor för de skogsskador som älgen orsakar och det finns tecken på att de regionala skogsskadorna har ökat. En förutsättning för att vi ska kunna bevara den unika svenska älgstammen är ett väl fungerande älgförvaltningssystem. Det handlar om hur stor älgstammen ska vara för att anpassas till tillgång på bete, till de areella näringarna och till trafiksituationen. Vi menar därför att det finns skäl att se över älgförvaltningen och utforma ett älgförvaltningssystem som är både övergripande och hållbart. Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera det älgförvaltningssystem som vi har i dag, och om det finns behov av förändringar också lämna ett förslag på hur dessa skulle kunna se ut. Vi vill ha en livskraftig älgstam av hög kvalitet, som också är i långsiktig balans med betesresurserna och inte riskerar vår framtida skogsråvara. Älgförvaltningssystemet måste därför vara ekosystembaserat. Vi är också övertygade om att förvaltningsmodellen måste vara anpassad efter den lokala älgstammen och de lokala ekologiska förutsättningarna. Vi vill på detta sätt kunna skapa ett älgförvaltningssystem, som bidrar till en livskraftig älgstam och tar hänsyn till intressen från jägare, markägare, skogsbruket, trafikanter och samhället i övrigt.

Debatt: Vi vill ha en livskraftig älgstam

Älgförvaltningen har länge varit skapad för att ge älgstammen förutsättningar att växa. Men i dag råder det delade meningar om hur detta system fungerar, skriver Karin Åström.