Vilseledande argumentation, Göran Färm!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
EU-parlamentariker Göran Färm (s) framhåller triumfatoriskt, i NSD den 26 juni, att en undersökning från Statistiska Centralbyrån visar att en klar majoritet av svenskarna stödjer EU-medlemskapet. I nästa andetag beskriver han Junilistan som ett nej-parti och antyder därmed att vi är emot EU-medlemskapet.
Göran Färm är väl medveten om att Junilistan är positivt till EU-medlemskapet, men vill begränsa EU-samarbetet till verkligt gränsöverskridande frågor, såsom miljöpolitik och att främja handel och fri rörlighet för människor. Junilistan är ledande i kampen mot bedrägerier och korruption i EU-systemet och vill halvera EU-avgiften.
Vi är i opposition i EU-parlamentet och ifrågasätter mervärdet av ytterligare EU-makt och centralstyrning. Detta står i skarp kontrast mot de svenska "ja till allt-sossarna".
Vidare är Färm ytterst selektiv med den statistik han redovisar. Han "glömmer" att den SCB-undersökning han refererar till också visar att 52 procent av svenskarna hade röstat nej till euron om en ny folkomröstning skulle hållas och endast en av tre svenskar skulle rösta ja.
Opinionsundersökningar visar entydigt att medborgarna inte vill ha mer överstatlighet och EU-federalism. Irländarnas nej till Lissabonfördraget var ett uttryck för detta. Junilistans linje, ja till medlemskapet men nej till euron och EU-staten, har ett fortsatt stort stöd hos det svenska folket.
Färm beskriver nästa val till EU-parlamentet som en kamp mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Faktum är dock att socialdemokraterna och de borgerliga partierna sitter i samma båt i de flesta EU-frågor.
De säger gemensamt ja till Lissabonfördraget, som är en kopia av EU-konstitutionen, vilken röstades ner i folkomröstningar i Frankrike och i Nederländerna. De röstar ja till att euron ska införas i alla medlemsländer.
Socialdemokraterna och de borgerliga partierna tar inte heller ställning mot en höjd svensk EU-avgift, utan röstar för avgiftshöjningar eller lägger ner sina röster. De välkomnar dessutom en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik på EU-nivå och stöder rena detaljreglerande rapporter som förespråkar att EU ska ha synpunkter på medlemsländernas språkutbildning och hur professionell fotboll ska organiseras.
Socialdemokraterna och de borgerliga partierna uppnår ofta breda kompromisser även i arbetsmarknadsfrågor. Uppgörelsen om tjänstedirektivet var resultatet av ett samarbete mellan den konservativa/kristdemokratiska politiska gruppen och den socialistiska gruppen.
Göran Färms kollega, EU-parlamentariker Jan Andersson (s), har beskrivit den nämnda kompromissen på följande träffsäkra sätt: "Vi har i vårt land haft blockpolitik under lång tid och det politiska avståndet mellan moderater och socialdemokrater är stort. Så är det inte i europaparlamentet. Här når vi ganska ofta uppgörelser i viktiga frågor mellan de stora partigrupperna inte minst i frågor som rör arbetsmarknaden" (Jan Anderssons nyhetsbrev 3 2006).