För det första så har 65-åringen laglig rätt att arbeta till 67. Många i den åldersgruppen är också helt friska och därmed arbetsföra och kan fortsätta sitt arbete. Dessutom måste vi ha klart för oss att antalet arbetstillfällen inte får vara konstant det vill säga att mängden arbeten år 2000 inte kan fortsätta vara detsamma 2011.
Folkmängden har ökat och då måste fler arbetstillfällen skapas om Sverige ska kunna föda sin befolkning. Faktum är också att med fler i arbete skapas fler arbetstillfällen i samhället. Det blir liksom en god cirkel.
Sverige har aldrig tidigare haft en så stor grupp människor som uppnått 65 år som just 40-talisterna. Dessa är också i snitt bättre utbildade än tidigare pensionärsgenerationer vilket är en tillgång för Sverige. Att då kategoriskt hävda att dessa omedelbart ska lämna sina jobb vid 65 år är helt enkelt en form av kunskapsdränering av den svenska arbetsmarknaden.
Dessa pensionärer har 30-40 års erfarenhet i ett eller flera yrken plus sin vunna livserfarenhet som kan användas i näringslivet och samhällstjänsten.
Pensionärer är oftast mycket lämpliga handledare och mentorer. Faktum är att om man i siffror kunde visa på kostnader som uppstår genom felaktigheter eller förseningar i arbetet till följd av liten eller ingen yrkeserfarenhet skulle efterfrågan av handledare och mentorer mångdubblas.
Antalet pensionärer närmar sig nu 1,8 miljoner och om ingen svår sjukdom kommer som kraftigt ökar dödligheten bland de äldre kommer Sverige år 2020 att ha cirka 2,2 miljoner pensionärer. Därför är det av stor vikt att vi finner lösningar till att fler arbetar för att öka skatteintäkterna om Sverige ska kunna behålla sin välfärd där pensionerna kan följa prisutvecklingen.
Arbetsförmedlingen redovisar i skrivelsen Generationsväxlingen på arbetsmarknaden att av landets 21 län är det bara Stockholms, Västra Götalands och Skåne län som får en tydlig ökning av antalet personer på arbetsmarknaden under åren 2010-2025. En viss ökning sker också i Uppsala och Hallands län.
I övriga län minskar antalet personer på arbetsmarknaden och nedgången blir störst i Norrbotten och Dalarna.
Antalet personer på arbetsmarknaden ökar endast med 40 000 personer i landet under åren 2010 till 2025. Det kan jämföras med 218 000 under perioden 1995-2010.