Världsmiljödagen instiftades efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972 och firas den 5 juni varje år världen över.
Den globala uppvärmningen, humanitära katastrofer och en ny utvecklingsagenda är tre frågor som står högt på den internationella politiska dagordningen under 2015. Året avslutas med det stora FN-ledda klimattoppmötet COP21 i Paris där världens länder förhoppningsvis kan komma överens om ett nytt globalt klimatavtal.
Att klimatfrågan är en ödesfråga är väl känt. FN:s klimatpanel – med bland annat svenska forskare bland medlemmarna – har tillsammans med en rad andra expertröster under en rad år varnat för konsek-venserna om temperaturen tillåts fortsätta att stiga i nuvarande takt. Vi ser redan följder av det allt varmare klimatet i form av häftiga regn, extrem torka och återkommande naturkatastrofer.
Den så kallade post 2015-agendan syftar till att utforma en fortsättning på FN:s åtta millenniemål för global utveckling. De nya utvecklingsmålen, som just nu förhandlas mellan världens länder, ska vara socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara.
Sverige har en viktig uppgift att föra fram frågor som rör flickors och kvinnors rättigheter. Ytterligare uppgifter för Sveriges regeringi det fortsatta arbetet med post 2015-agendan blir att stärka skrivningarna om konfliktdrabbade stater, demokratiskt deltagande och transparens.
Klimatförändringen drabbar särskilt fattiga och sårbara länder. Ett solidariskt ansvarstagande för minskning av utsläpp och överföring av miljöteknik från rika till fattiga länder krävs för att lösa klimatproblemen.
Samtidigt kan ny teknik bidra till arbetstillfällen och tillväxt. Allt detta förutsätter smidigt samarbete över nationsgränser mellan fattiga och rika länder.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har talat om att världen står vid ett vägskäl. I dagens globaliserade värld och med den teknologi som vi har kan vi välja att utrota fattigdom och hunger eller fortsätta att utarma vår planet och tillåta oacceptabel ojämlikhet.
Generalsekreteraren understryker vikten av ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle med väl fungerande och transparenta myndigheter.
För framgång krävs samarbete. Sveriges regering säger i sin strategi inför Parismötet att EU ska tydliggöra hur den totala ambitionen för utsläppsminskningar ska höjas och anger ambitionen att utsläppen ska reduceras med 30 procent till 2020 och 50 procent till 2030.
Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan stoppa följderna av klimatförändringen. Insikten att klimat- och utvecklingsfrågorna måste gå hand i hand ökar pressen på FN:s medlemsländer att åstadkomma bindande avtal i det fortsatta klimatarbetet.