Bostadsbubblor och dolda skatter

Bostadsmarknaden måste ses som en helhet. Det måste finnas en balans när det gäller utbudet av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Under de senast åren har nyproduktionen av hyresrätter legat på en alldeles för låg nivå. Detta har medfört att marknaden inte är i balans och som en följd av detta stiger priserna på andra boendeformer.

Norrbottens län2014-09-29 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

EU och Riksbanken är oroliga för hushållens skuldsättning. Risken för en bostadsbubbla är överhängande. Priserna på bostadsrätter och villor stiger. Bra för de som äger och kan sälja vid rätt tidpunkt. Dåligt för de som behöver en ny bostad eller tvingas sälja vid fel tidpunkt. Människor får ta mycket stora risker för att ha någonstans att bo.

Om inget görs kan vi stå inför en ny finansiell kris. Ett hushåll med lån på 3 miljoner kronor drabbas av en kostnadsökning på 5 000 kronor i månaden om räntan stiger med 2 procent. Sett över tid är en räntehöjning på 2 procent ingen omöjlighet.

För att undvika en bostadsbubbla har Riksbanken tidigare hållit räntan på en lite högre nivå. Detta trots att räntenivån troligen har skadat jobbtillväxten. Vid en tidigare räntesänkning klargjorde Riksbanken att de inte längre kan ta detta ansvar. Ansvaret ligger nu på våra politiker.

Den låga räntan i kombination med bristen på hyresrätter har alltså förorsakat en kostnadsspiral när det gäller boendet. Jämfört med andra boendeformer missgynnas hyresrätten skattemässigt. Bostadsrätter och villor subventioneras genom ränteavdrag och ROT-avdrag.

Samtidigt har man slopat stöden för nyproduktion och ombyggnad av hyreshus. Bostadsföretagen trippelbeskattas genom fastighetsskatt, bolagsskatt och utdelningsskatt. Staten tar ut 25 procents moms på i princip alla varor och tjänster som behövs till bostadsföretagets verksamhet och momsen är inte avdragsgill. Kommunpolitiker för över vinster från kommunala bostadsföretag till annan kommunal verksamhet. Det sistnämnda blir ytterligare en sorts skatt för de som bor i hyresrätt.

Byggmoms, bristande konkurrens, anslutningsavgifter och höga markpriser driver upp kostnaderna för nyproduktion. Hyran för en nyproducerad trerumslägenhet är ofta cirka 10 000 kronor per månad.

Många politiker framför att skatterna ska vara låga, men sanningen är att den förda bostadspolitiken medför stora skatteuttag. Har människor verkligen fått mer pengar i plånboken? De mer än tre miljoner människor som i dag bor i en hyresrätt får betala indirekta skatter på sin hyra. De som tvingas köpa sin bostad får betala dyrt.

Bostadsmarknaden är en helhet och hyresrätten har en viktig roll för att marknaden ska vara i balans. I ett längre perspektiv måste något göras när det gäller byggkostnader och skatter.

I det korta perspektivet anser vi att det måste till investeringsstimulanser för produktion har hyresrätter. Skattefria underhållsfonder är också ett måste.

Vad gör våra politiker efter valet?