För några dagar sedan gick landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ut och uppmanade det offentliga Sverige att öka byggandet av hus i trä. Ministrarna hävdar att produktionen av trähus kräver mindre energi och bidrar till mindre koldioxidutsläpp jämfört med andra typer av hus.
Uttalandet från landsbygdsministern förvånar mig mycket. Menar verkligen Sven-Erik Bucht allvar med att vi i Sverige ska bygga hållbart så måste man se till en byggnads hela livscykel – inte bara till själva produktionsskedet.
I dag går det inte att rakt av jämföra olika byggnadsmaterial, utan det måste vara likvärdig kvalitet som avses och som också håller över tid.
Det finns idag inget vetenskapligt stöd för att det ur klimatsynpunkt är generellt bäst att bygga med ett specifikt byggmaterial sett till en byggnads livscykel. Istället visar studier med livscykelberäkningar att resultatet är beroende av projektets förutsättningar. Förutom materialval har transporter stor betydelse, liksom behovet av underhåll av huset under dess hela livslängd.
Med detta som bakgrund frågar jag mig på vilka vetenskapliga grunder som landsbygdsministern nu går ut och uppmanar till ett ökat byggande av hus i trä?
Dagens hållbarhetsarbete har ett stort fokus på att minska koldioxidutsläppen, vilka är bra. Men det är dock inte den enda miljöfaktorn som ska beaktas.
Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljömål och det är oerhört viktigt att arbeta med en bred ansatts för att på allvar arbeta med miljö- och klimatfrågor och då går det inte att bara att lyfta fram ett av de 16 miljömålen i arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.
Att bygga med klimatanpassat handlar också om att anpassa byggnaderna för framtidens klimat. Sverige och världen står inför klimatförändringar som kan innebära flera och kraftiga väderhändelser. Mycket talar för att dessa förändringar kan påverka de byggnadsfysiska egenskaperna – inte minst beständigheten då det gäller en byggnads ytterhölje det vill säga tak, väggar och golv. Därför är det extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus och byggnader som behåller dessa egenskaper över lång tid.
Inom samhällsbyggnadsbranschen är hållbarhet och anpassning till kommande klimatförändringar högt prioriterat och då vet vi att betong står sig mycket strakt som materialval. Samtidigt minskar betongbranschen sin klimat- och miljöpåverkan och är ett byggmaterial som har störst potential att förbättra sig och ytterligare bidra till ett hållbart och långsiktigt byggande.
Att en minister pekar ut vilket byggmaterial vi ska bygga med leder knappast utvecklingen framåt, snarare tvärtom.
Behovet av nya bostäder i Sverige till år 2025 uppskattas nu till över 700 000. För att detta ska vara möjligt så måste vi tillsammans skapa goda förutsättningar för ett hållbart, långsiktigt och robust byggande. Med detta som bakgrund är det ingen bra signal att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht nu går ut och försöker att detaljstyra valet av framtida byggnadsmaterial bland annat inom den offentliga sektorn.