Cyklar vi säkert?

Snöröjning för cyklister och gående har generellt blivit bättre i landets kommuner. Men fortfarande följer många kommuner inte upp snöröjningen alls. Enligt en undersökning Cykelfrämjandet gjort så prioriterar sex av tio kommuner i Norrbottens län att snöröja gång- och cykelbanor före bilvägar. Däremot uppger fyra av tio svarande kommuner att de inte följer upp snöröjningen alls.

Foto:

Norrbottens län2014-02-12 05:35
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En cykelbana som har kvarlämnad snömodd, en trottoar som inte grusats, eller ännu värre, används som snöupplag är betydligt farligare än om motsvarande skulle vara en situation på en bilväg. Dessutom gör icke farbara cykel- och gångbanor att människor tvingas ut i biltrafiken.

De mest utsatta är som oftast äldre, av vilka många inte längre äger bil. Människor har rätt att förflytta sig på ett säkert sätt även under vinterhalvåret. Många olyckor varje vinter kan hindras och till och med liv räddas genom ett bra snöröjningsarbete.

Samtidigt är trenden i dag att allt fler väljer att cykla även på vintern. Idag så cyklar 18 % av svenskarna minst en gång i veckan under vintern, och dubbdäcksförsäljningen slår rekord för varje år enligt branschorganisationen Svensk Cykling.

Detta leder till positiva effekter som minskad trängsel både på vägarna och i kollektivtrafiken, lägre partikelhalter, förbättrad folkhälsa och mer levande gator och samhällen.

Enligt en undersökning som Cykelfrämjandet gjort i samarbete med Agenda PR anger Luleå, Jokkmokk, Övertorneå, Gällivare, Kalix och Arjeplogs kommuner att snöröjningen av gång- och cykelbanor var högre prioriterad än för bilvägarna.

Samtidigt uppgav Arvidsjaur, Älvsbyn, Övertorneå och Arjeplog att de alls inte följer upp snöröjningen, något som kan förklara att cyklisternas bild av snöröjningen ofta är en annan än kommunernas. På cykelbloggarna runt om på nätet läggs ständigt upp bilder på cykelvägar som är smått omöjliga att komma fram på.

Skillnaden är inte ett uttryck för variationer i väder och geografi. Man cyklar mer i Umeå på vintern än i Stockholm på sommaren. Om cyklingen ska kunna öka och de stora positiva effekterna komma invånarna till del så måste politiker i kommunerna ställa ordentliga krav på sina tjänstemän på trafikkontoren. Vi har ett starkt vetenskapligt stöd för de positiva effekterna av en bättre snöröjning.

För det första måste snöröjning av gångvägar och cykelvägar prioriteras framför bilvägar. För det andra behöver snöröjningen noggrant följas upp, helst med hjälp av flera metoder, exempelvis GPS och stickprov.

För det tredje behöver bristanmälansfunktioner finnas för allmänheten, antingen genom app, hemsida eller ett tydligt telefonnummer. För det fjärde behöver trafikkontoren ta del av utvecklingen kring nya maskiner för snöröjning, till exempel sopsaltare och dylikt.

Att vintercyklandet varierar stort mellan i övrigt likvärdiga kommuner är ett tydligt bevis på att stora möjligheter finns för att behålla en mycket stor andel cyklister under vintern